Gäng som Rular, del 1

På kvällarna rular ungdomsgängen på stationen. Tuffa sitter dom på stationsbänkarnas ryggstöd och har fossingarna på själva sittplatsen. Där sitter dom hojtandes och smutsar ner så att nästa person som har ljusa byxor som sätter sig på bänken får stora fina skoavtryck på arslet.

Ungdomsgängen är synnerligen tuffa.
- Amen ja ba *spott spott* gick dit ba *spott spott* o han ba *spott* muckar du?! *spott spott*
Det finns alltid stora drivor av spottloskor överallt där ungdomsgängen finns. En tumregel tycks vara att ju tuffare man är, desto mer ska man spotta.
Om jag vore en kriminalare och jag skulle spåra det tuffaste ungdomsgänget i stan, skulle jag helt enkelt följa spåren som har flest spottloskor. Så enkelt är det. Och för att få just deras specifika skoavtryck, skulle jag kolla alla bänkar längs spottstråket.
Och för att ytterligare få tag i vittnen som har snackat med dem är det bara att ta ett snack med alla rökare inom en hundrameters radie där de nyligen drivit förbi.
- Öh, har du en cig?
- Javisst. Här. Men är du verkligen arton fyllda?
- Cool, tack mannen.

När man som i egenskap av lucknucka går förbi ungdomsgängen när man gör stationstillsyn, kan man få höra saker som "kuk-kärring!" och andra kreativt egenhändigt sammansatta ord. "Hora" är dock vanligast. Jag bryr mig inte nämnvärt när de gapar sådana skällskord. Ungdomar kommer inte så ofta med direkt personliga angrepp så som "fan vad du är dum", det är faktiskt de vuxna som står för den överhängande delen av den typen av påhopp.

Oftast slåss ungdomsgängen med varandra när de slåss, gäng mot gäng, och inte med tjänsthavande spärris, så jag är överlag personligen inte så störd över deras närvaro.

På morgonen blir de flesta av dem små sötisar igen, som går till skolan med ryggsäckarna fulla av, förhoppningsvis, gjorda hemläxor.

Ibland funderar jag vad för slags föräldrar dessa tonåringar har när dom låter sina ungar vara ute på nätterna sådär.