Gäng som Rular, del 2

På morgnarna runt niorycket kommer dom i gigantiska klasar.
Utanför stationen kan man se en stor oformlig massa som närmar sig. Ljudnivån är ofta hög av allt tjo och tjim.
Det är givetvis skolgruppsgängen.

Gängledaren (eller ledarna), som i detta fall är läraren, visar gängkortet, uh ja mena gruppkortet, och jag sätter grinden på grönblink. Hjorden stångas och trängs när den tar sig igenom grinden.

En kollega till mig brukar säga "bäähäää!", precis som ett får, när gängen passerar. Det resluterar ofta i en hel hjord med lamm som bäähääääar (i alla fall om inte lammen har hunnit bli så fåraktiga än).
Innan man har hunnit räkna alla lammen har man antaglien redan somnat så jag brukar strunta i det fastän gängkorten bara gäller för ett visst antal gängmedlemmar.

Skolgruppsgängen kan vara lite småstökiga när dom drar fram som en plog och ockuperar alla sätena i tågen, men överlag är dom jättefina tycker jag.