Jag har en arbetskompis som älskar Ulf Lundell. Eller var det tvärt om?
En gång när vi pratade om skogsavverkningen tog han upp det där med Uffe, att han trivs bäst i öppna landskap. Hmmm... Uffe har nog inget emot skogsavverkningen då, konstaterade vi unisont.
Sen började jag sjunga Uffes öppna landskap, eller det lilla jag kunde av den i alla fall. Då blev min arbetskompis trött i öronen.
En gång gjorde jag en Uffe-kupp! Jag satt i godan ro i Ängbyplan, där man kan höra en knappnål falla (utom möjligen under rusningstiden). Då kom han, min arbetskompis!
Han och jag var dom enda på hela stationen och jag hade pluggat in Uffes öppna landskap, men nästan glömt hela texten igen. Jag kom dock ihåg några stödord här och var hur som helst. Fullt tillräckligt alltså.
Han försökte göra sig så osynlig som möjligt när han smög sig ut till perrongen, han visste allt för väl att jag gillar att sjunga Uffe för honom.
Ha! Jag greppade stationsmikrofonen och började skönsjunga.
Det var en varm och solig sommardag. Perfekt!
Ut ur stationshögtalarna strömmade: "Jag trivs bääst i öppna landskap, nära haavet vill jag booo ... mmmmmm ... lalalala.. sill och nubbe ... hembränt ...några månader om året .. mmmmm ... lalalalalaaaa!"
Där blev jag avbruten för då kom en skrattande tjej med barnvagn.
- Hej, jag heter Uffe, sa jag med en hes whiskeyröst i mikrofonen och kollade hennes färdbevis och öppnade sen grinden. Sen sa jag i stationshögtalarna: "Och kom igen nu då! Alla ska sjunga!" Och så sjöng jag den en gång till och sen kom tåget och min arbetskompis åkte iväg då.
Efteråt kunde jag kostatera att den där Uffe-kuppen var minsann lysande!!!
Vilket artisteri!
Och jag hade tur med vädret!
Hmmm ... hur ska jag anordna nästa Uffe-kupp undrar jag nu? Tips?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hon sympatiserar, ända sedan andra världskriget, med så att säga "gamla tankegångar". Hon är till och med stolt över kuddarna i soffan.
Säger då det. Man kan inte lära en gammal hund sitta. Hon får tycka som hon tycker. Min kompis bara skrattar åt saken, hon är ju too much den där tanten ändå. :]
You did not!!!?
Hahahaa...underbart! Kanske lite Tom Jones nästa gång?
Bejban: Näääää.. det måste va öppna landskap, då plågas han som mest. det beror väl bara på hur man framfördet lixom.
Jag har gjort med dans också.
Hmm.. vad mer kan återstå... det visar sig när tillfälle kommer iofs. :]
Nästan så man får lust att åka tunnelbana juh!
Haha, tack! :)
Men sjungandet i t-banan händer dessvärre alltför sällan, offentligt iaf. Jag brukar sjunga och dansa mest när jag är ensam på stationen. Moonwalka lite och sånt.
Men du! Snubben som är konduktör på tvärbanan på dagarna, han brukar sjunga och dansa i vagnarna har jag hört!
Det är där partyt är i kollektivtrafiken. Han rockar fett tycker trafikanterna.
Jag anser att det här företaget bör bli mer som wallmans salonger.. sjungande och dansandes stämplar vi biljetterna. coolt. 8-)
(och så kanske man slipper en och annan surkärring)
ahahahaha! GRYMT!
Skicka en kommentar