Nu är det kört

Idag är det en intressant dag. Arbetsgivaren har sparkat en fackbas som kritiserade säkerheten i arbetsmiljön. Arbetsgivaren säger att han har varit illojal mot företaget och nu är tågchaffisarna, och en hel drös andra, väldigt arga.

Igår smyglyssnade jag lite när förarna pratade i rastlokalen.
Endel av dom sa att dom börjar känna sig lite krassliga och andra sa att en sovmorgon är ju inte dumt. Någon var även arg på facket som kanske kunde agera lite mer.

Och här sitter jag nu och endast sex tåg trafikerar hela gröna linjen, sträckan mellan Farsta - Åkeshov. Ersättningsbussar på den övriga gröna linjen.
Jag har precis varit ute i vänthallen och skrivit en skylt med information när en morgonpigg kvinnlig trafikant knackar på rutan.
- Det här var fan det bästa som hänt! Jag jobbar inom vården, jag önskar att vi också kunde göra såhär! Hälsa dina medarbetare så gott! Ni gör rätt!
- Det ska jag göra, säger jag.

I de interna högtalarna hör jag att trafikinformatören säger att resegarantin inte gäller och att på order från högsta ledningen ska vi spärrexpeditörer ta betalt som vanligt.
Ja just ja, intäktssäkringen är väldigt viktig när folk är ilskna för att det inte kommer några tåg och perrongerna blir med tiden överfulla när de redan fullsatta tågen kommer in på stationerna, tänker jag.
Just precis då, helt plötsligt, får jag magknip och tar en osedvanligt lång skitpaus.