Den gamla damen står där vid grinden och gapar. Hon vill ut.
Grinden står på grönblink, så med en liten putt är hon ute i friheten igen.
- Jamen öppna nu då! Säger hon.
- Jomen, den _är_ öppen. Tryck lite på grinden bara så öppnas den ska du se, säger jag.
Damen blänger på mig och gör ... inget.
- Jamen jag ska ut nu! Jag behöver inte stanna här! Säger hon, nu upprörd.
Nu tar hon upp sitt färdbevis och visar mig det.
Jag blir något överraskad (men inte förvånad, jag har sett det mesta) när hon visar sitt giltiga färdbevis.
- Jag behöver inte stanna här nu! Säger hon surt och går ut genom en spärr istället.
Ibland får jag lust att säga "men hörrö duuu, prova säg sesam öppna dej så funkar det nog", men jag bara lägger på ett litet extra leende istället och tänker att jag säger så. Det blir rätt kul det med.
18 augusti 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Men tänk vilken nymodighet grinden kanske är för en gammal dam, hon kanske inte förstår hur den fungerar.. och så har hon nog nedsatt hörsel (det har tanter ibland) så hon hör inte när du säger att hon ska putta på grinden. Det tror jag.
puss
kan vara en anledning!
det e ba lite tuftt att få höra samma visa 100 gånger om dan från diverse tanter, gubbar, skolungar, barnvagnsmammor o sånt.
Dom blir alla likadana. Bara står där. :)
Det där lät iofs lite dömande. Det är inte alla som är likadana, men det är många som bara står där.
Varför? :)
Skicka en kommentar