Tiden är relativ

- Den är stämplad alldeles nyss!
Med tilltagande upprördhet vägrar tanten låta mig titta närmre på hennes remsa. Hon håller den på ett så pass betryggande avstånd från luckan att jag omöjligtvis kan se det finstilta. Smart, anser hon väl.
- Var god lämna in den tack, jag behöver kontrollera närmre.
- Den är stämplad alldeles nyss!
Jag öppnar luckan för att komma åt remsan och hon drar bort handen för långsamt. Bingo. Nu har jag den i mina tjyviga norparhänder.
- Den är stämplad alldeles nyss!
- Ja, men det är mitt jobb att manuellt visera biljetter.
Efter en snabb titt ser jag att stämplingen gick ut för fem minuter sedan.
- Den här tiden har tyvärr gått ut, säger jag och smackar på en ny fräsch stämpling medan tanten kommer upp i en ljuverlig falsett ”Den är stämplad…AAAARGH!”, ungefär.

Tänk; dom där trafikanterna som säger att jag egentligen ville bli polis, dom har verkligen fel.