10 november 2005

Tuppjuck Big time

- Hahaha! Erkänn att det var du som satte den där bomben vid Fridhemsplan södra imorse!!! Säger min kollega till mig.
- Njaäääe...
- Vad ska du göra nu då för att slippa jobba? Sätta igång det tysta larmet så att hela stationen blir invaderad av poliser? Hahaha!
- Njaäääe...

Vissa dagar är sådär sjukt galet jobbiga så man får totalt tuppjuck och tycker att ett till big bang på momangen vore ju helt oerhört jättelämpligt (för det kan ju i alla fall inte skapa mer oreda). En sådan dag hade jag idag.

Dagen började skitsoft med att Idol 2005s James Gamba kom sådär lite coolt och småstudsandes förbi spärren. Han drog givetvis sitt kort, det gör han jämt.
Han är ett riktigt föredöme den grabben. Tack James! Även fastän du är sådär hoppig o lite studsig i stilen så hoppar du i alla fall inte över spärrarna. Gulle dej! Puss!

Nu över till tuppjucksdelen.
Efter James kunde givetvis ingenting bli bättre, för då hade ju dagen nått sin peak så att säga.
När jag sen går och sätter mig i Fridhemsplan norra är det mörkt i spärren. Inte en enda lampa funkar. Hmmm.. testa att visera färdbevisen i några timmar i det mörkret!
..I just called to say I love you.. Man kan leka lite Stevie Wonder där i mörkret när man fumlar sig fram.
Och inte nog med det. Som grädde på moset slutar spärren som är närmast spärrkiosken att funka och pinnen står ut som ett spjut och spetsar en massa folk som inte ser den stora lysande oranga lappen jag satt upp där där det står att de ska gå via grinden istället.

Där satt jag i några timmar och det här scenariot upprepade sig konstant:
*trafikanten går förbi spärren och ser inte att jag sitter där inne för det är så mörkt*
- AJ! *kunden går rakt in i spärrpinnen*
- Den där spärren är trasig, säger jag.
*trafikanten blir förvånad att nån sitter där inne i mörkret nånstans*

HooHooooooo! Idag skulle jag jättegärna haft på mig en såndär spöket Laban-kostym för lite extra special effekt sådär.

- Jamen du kan ju ta fram adventsljusstaken och sjunga Nu tändas tusen julejus? Sa en kollega till mig.
- Jaaaa.. då kanske jag få lite stålar också, det vore ju toppen.

Nu har jag kommit hem och nu ska jag ha mig en Fet irish coffee, så är det bara.
Because I'm worth it.

Inga kommentarer: