Står i kön på Coop forum bakom en kvinna som har ett ton grejer i vagnen.
Först på bandet ställer hon givetvis äggen (sånadär med hård kartong i botten och på toppen och inget på sidorna).
Otroligt smart, tänker jag.
-Äggen kan gå sönder! Säger hon skarpt till kassören.
-Dessutom går dom ut den fjärde juni! Det är dåligt!
Köp några andra ägg dårå, psycho! Tänker jag. Dom har ju flera olika sorter och så måste hon välja just dom med kort datum?
Nu lägger hon på några sånadär vacuumerade småbaguetter.
-Dom där går ut om två dar! Det är förskräckligt!
Alltså; vad är det med den där...? Det är väl bara att köpa nåt annat bröd då.
Och så har dom ju färska butiksbakade baguetter också!
När psychot lastat klart låter hon sin tomma jättevagn stå kvar sådär demonstrativt länge så att jag inte kan komma fram och lägga på mina grejer på bandet så att kassören slipper vänta när mina varor lastas upp sen när det är mintur.
Nä, vilket jobb man än har, så kommer dom där och förpestar, dom där som ska gnälla bara för att gnälla.
Det är bara vokabulären som är något annorlunda.
I affären: -Det är kort datum!
I t-banan: -Vad snål du är med tiden!
I affären: -Var rädd om äggen!
I t-banan: -Nej, du får inte ta i min remsa!
I affären: -Min vagn ska stå där tills jag flyttar på den!
I t-banan: -Jag ska ha svar på min fråga genast, oavsett hur lång kö det är bakom mig!
Vad är problemet, egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar