Koko och idioten ute på turné

En tuffing till ung herre ställer sig vid grinden och visar upp sitt giltiga kort.
- Jaha, och ditt färdbevis då, du där bakom som gömmer dig? säger jag med min allvarsammaste ton till duden som försöker gömma sig bakom den tuffe. Den tuffe unge herrn skäller på ett ögonaböj ut polarn där bak.
- Jag sa ju fan till dig att du måste vara förberedd! Planka där nu då! säger den tuffe till polarn och pekar på pinnspärren. Polarn går in i pinnen och sen in i pinnen igen och igen, och så vidare.
- Jamen fan din idiot! Så här gör du, säger den tuffe till polarn och sparkar fram benet för att sedan föra bak spärrpinnen och plankilanka så galant själv så.
- Där seru, idiot! Nu vet du! Idiot!
Polarn går in i pinnen igen, han har uppenbarligen inte riktigt fattat det där med kicken först än. Den tuffe tittar på mig och skäms livet ur sig för att sedan skrikandes (korrekt gissat) "idiot" bryta fotocellslinjen och dra tillbaka pinnen och häftigt rycka in sin idiotpolare.
- Ursäkta min polare! Han är en idiot! ropar den tuffe och pekar ivrigt och menande mot sitt eget huvud, som för att förtydliga att han själv faktiskt är gravt koko.

När dom två bästisarna går i trappan hör jag hur uppläxningarna regnar likt ett argt och vettvilligt hageloväder.

Jaha, nu är han S.E.P, tänker jag. Somebody elses problem (det vill säga kontrollens). Det firar jag med en näve jordnötter.