Finn femtio fel

Ställ dig upp.
Upp med armarna och säg ”Tjohooo!” också (så det blir som en såndär ”vågen”, du vet).
Nu har spärrexpeditörernas våta dröm, Taxehandboken, kommit ut i en ny version. Fatta pennan och skriv eldigt ner alla superluddigheter, motsägelsefullheter eller rent av brister av regler som är resultatet av den här utgåvan då. Eller äh, det är ingen som ger nåt svar på dina undringar ändå förresten, så strunt i det.

Gomorron, gomorron...

Utdrag ur gårdagens Metro:
Lars Dahlberg efterlyser bättre service, inte bara hårdare tag mot fusket.
- Det kanske är så att svinnet - att trafikpersonalen inte finns på plats eller inte bryr sig om att kontrollera biljetten - är ett större problem än fusket, säger han."

Lars Dahlberg, SL:s andre vice ordförande, vill alltså med detta uttalande gynna Metro så att de får en löpsedel som heter duga och som därför gör att fler trafikanter, och övriga personer, tar tidningen så att det då ökar upplagan för att göra så att spärrvakterna tvingas lägga ned än mer tid på att vara borta från spärren för att plocka Metro?

Seriös statistik

Bara för att jag är en sucker för statistik och såna där tråkigheter, kände jag givetvis att jag jag ville göra min egen statistiska mätning. Under 2 timmar registrerade jag vad trafikanterna sade som försökte susa förbi luckan som hastigast med kortet i handen. Min replik alla dessa gånger var ett mycket neutralt "Dra ditt kort själv, tack", ty intäktssäkringsreglerna är icke att leka med!

Här är svaren jag fick. Alla finns med, till och med i kronologisk ordning också. Så ordentligt av mig.

"Men jag har så ont i ryggen!"

"Jamen jag har så ont i axlarna."

"Jag hör dig inte!"

"Nääää! Men jag har handen i handsken!"

"Men den är ju i plastfickan! Den går inte att ta ut!"

"Du är fan inte klok! Dum i huvet!"

"Aha!" (Den enda positiva hittills. Ett skolbarn bör tilläggas.)

"Jaha, men kan du öppna nu då? ...Ahmen.."

"Jamen alla dom där som hoppar över då?"

"Förlåt." (Rätt gissat, en skolungdom igen.)

"Du gör ditt jobb?"

"Jaha? ..Men släpp in mig då!"

"Jättejobbigt, jag hör det varje gång!"

Enligt min statistik är det alltså enbart skolungdomar som följer den här intäktssäkringsregeln helt och hållet. Jag tycker faktiskt att gamlingarna kan sluta stå och gnälla vid spärrarna för att ungarna hoppar över dom. Ungarna har ändå, med råge, mer vett och etikett.

Störst går först!

- Grrrrrr! Auuuuuuuuuuuuuuurgh!
Det oformliga stora grottmonstret, som säkerligen ingen skådat sedan långt långt innan Kristi födelse, står vid grinden och utstöter grottlika ljud. Grottmonstret ser inte mej, oh nej! Grottmonstret ryter åt grinden och när den inte öppnas går monstret till närmaste spärr, där en ung stilig kille just håller på att passera ut. Det stora grottmonstret går till plötslig attack mot killen och knuffar honom undan och tillbaka innanför spärrlinjen med en kraft som tyder på att han är världsvan åtminstone vid att svinga en stor jättelik grottklubba. Monstret passerar där efter spärrlinjen och den stiliga killen är alldeles häpen.

Helt oförfärat konstaterar jag att "den där grottduden var nog prototypen till dom övriga som kommer hit".
- Nu tycker du att du gör ditt jobb va?! Är du duktig nu va?! A det va ju schyst att stämpla när jag är 8 minuter sen va?!
Trafikanten efter grottmonstret gör mig övertygad om saken.

Varslet om blockad...

...är tillbakadraget då det råder tillfällig vapenvila.

Tills mögelprovsanalyserna presenteras har arbetsledningen lovat att de som inte vill arbeta i de misstänkt mögliga spärrkurerna inte ska behöva göra det heller.

Dagens artikel i tidskriften ETC
Utdrag ur artikeln:
"Johan von Schantz är teknisk direktör på SL. Han säger till ETC att det i slutändan är SL:s ansvar att hålla lokalerna fria från mögel, men att det är upp till Veolia, vars personal arbetar i dem, att larma om missförhållanden. Att mögel i spärrkurarna skulle vara ett sedan länge känt problem håller han inte med om:
- Vi hade ett mögelproblem 1995, men det åtgärdades. Detta är en annan historia."

Visst, tjena hej! Jag vet att det har skrivits protestlistor av personalen för flera år sedan. Inget har sedan dess hänt. Det klart, arbetsledningen kanske inte har vidarebefordrat missförhållanderna, det vet ju inte jag.

Hey baberibagänget, släng er i väggen

Alltså, titta på TV4-nyheterna på webben, de lokala stockholmsnyheterna från idag. Vilken spärrvakt, ett riktigt föredöme. Tuggar tuggummi, har en mössa som en strut... OCH pratar i telefon (det får vi i och för sig göra, men det är bara kombinationen av de tre som jag tycker ser så fin ut).

Men, hur går det med blockaden mot mögelspärrarna nu då?
Enligt SAC ska varslet dras in om spärrvakter som vill slippa arbeta i de misstänkta mögelspärrarna då slipper det. Först behövs dock protokollet justeras från måndagsmötet mellan SAC och arbetsledningen så att båda parterna är överens och har uppfattat varandra korrekt. Tiden tickar, vad händer egentligen imorgon nu då?

Finmotoriken flödar

- Tack, nu har jag fått se den översta delen och den mellersta delen av sms-biljetten flera gånger och nu vill jag även se kontrollraden längst ner… Alltså, nu är du på den översta raden igen och jag vill se den nedersta… Neråt, neråt, neråt, så ja… Nä, inte gå upp till översta nu igen, det är den nedersta raden i sms:et som jag vill se… Nej, jag vill inte se avsändaren igen, jag vill se den nedersta raden… Den nedersta raden är alltså nedanför allt det andra du visat mig nu… Den med kontrollnumret... Tack, där fick jag se datumet… Neråt, neråt, neråt, nej inte uppåt igen…
- Jag har faktiskt köpt biljetten och du måste släppa förbi mig nu! skriker den yrhättade damen med viftande armar.
Jag noterar att den yrhättades grovmotorik alltså tycks vara fullt duglig, i och med de kraftigt roterande armarna. Det är bara lite värre med finmotoriken, den där motoriken som barn brukar behärska runt femårsåldern ungefär.
- Nej det måste jag inte alls. Kan du inte visa hela biljetten så att jag kan kontrollera nedersta raden innan, så släpper jag inte alls igenom dig. Det är alltså den nedersta raden jag vill se nu och om kontrollkoden där stämmer, släpper jag igenom dig.

När jag har sagt att jag vill titta på den nedersta raden en sådär 1000 gånger, är det ju inte mer än helt otroligt naturligt att jag åter igen då få se den översta, eller hur?

Till slut kryper den yrhättade damen under spärrpinnen, alltså fortfarande oförmögen att visa mig den nedersta raden i sms:et.

Hur vore det om det infördes ett kort finmotorikstest (på närmaste SL-center går alldeles utmärkt) som trafikanterna måste genomföra innan deras första inköp av sms-biljett undrar jag nu? Visst, man kan tycka att en liten klick personer gör det jobbigare för många, men kan man inte ens visa biljetten så är den ju inte giltig.

Saliga äro de ignoranta

- Jag har remsan i fickan, så du vet, så att jag inte glömmer den. Jag köpte remsan av dig igår, det kommer du väl ihåg?
Utan att invänta svar, dravlar den saggiga kvinnan vidare. Dessutom är pratet ackompanjerat av Saxofonmotherfuckerfromhells vidunderliga musik. Ljuva toner hörs från den övre hallen och de dränker tack och lov mycket av det som den saggiga maler och maler om, men inte riktigt allt.
- …du vet jag blir orolig.. Jag köpte ju en remsa igår… Den finns väl i min ficka? … Eller hur? Ja den måste finnas i fickan, så nu vet du det.
Efter nån minuts träligt malande går hon ut från stationen igen. Hon ville alltså inte åka, utan bara prata om sin värdefulla åkremsa med mig.

Nästa dag kommer den saggiga tillbaka.
- Du, vad var det där för konstig typ igår, han som spelade saxofon? Var han uteliggare eller nåt? Nä han var ju jättekonstig!