Blondinens fot sparkar och sparkar och med följer kjolstyget. Man skulle kunna tro att hon dansar cancan, om det nu inte vore just för att hon står vid spärrpinnen och sparkar där inunder, för att alltså planka och därmed lura skattebetalarna på 40 riksdaler, och så att de arga betalande i sin tur kan skicka ilskna insändare till dagstidningarna, och så att det hela kan gå runt-runt i all evighet.
Plankandet lyckas inget vidare för den arma blondinen, så hon ställer sig en bit från spärrarna och letar i sin plastkasse efter nåt som hon egentligen inte letar efter. Medan hon håller utkik efter nån som ska igenom barnvagnsgrinden.
Bingo, för blondinen. Nu kommer det en barnvagn vars förare betalar plikttroget. Grinden öppnas och med barnvagnen följer en blondin tätt i släptåg. Det hela uppfattar hon som ytterst pinsamt. Nu måste något givetvis göras uppfattar den plikttrogna spärrvakten, om inte för pliktskyldighetens skull, så ändå för nöjets!
- Hallå!? Din biljett tack! utropar spärrexpeditören så högt som möjligt så att alla närvarande, utöver blondinen, ska höra vad som utspelas.
Skamset med ansiktet mot golvet går blondinen snabbt iväg med sina dyra märkeskläder, och lägger troligen de sparade pengarna (som är snodda från SL) på nya dyra märkeskläder. Stackarn, annars har hon ju inte råd heller.
12 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ojdå, nu blev man kallad både invandrare och man på samma gång här. Helsvenska tjejer jobbar ju inte i spärr såklart, nu gäller det bara att ta reda på vad jag "egentligen" är för något...
/Urspårning
ja, plötsligt känner jag att jag inte vet vem jag är :) jag ser ut som en invandrarman, men känner mig som en helsvensk kvinna
Skicka en kommentar