Åkkort som åkkort

- Okej, idag har jag ingen remsa så idag åker jag på det här, säger kvinnan och visar körkortet som är utfärdat för personbilar och där efter går in i spärrpinnen.
- Det där går inte att åka på, du behöver ett giltigt färdbevis.
Ljudlig suck, från kvinnan.
- Jaha? Och hur ska jag ta mig härifrån då hade du tänkt dig? Jag har ju inga pengar så jag åker på det här idag ser du ju. Envist visar hon åter sitt personbilskörkort och nu betydligt närmare, som om jag bara har ett synfel som är ivägen för den fria inpassagen.
- Det där är ett körkort, det är ingen giltig biljett inom SL.
- Nu är det så att jag är en finsk sjuksköterska och jag måste ta mig härifrån. Släpp in mig. Tonen börjar bli hotfull.
- Nej, du måste ha ett giltigt färdbevis som alla andra.
- Okej, säger hon och lägger armarna i kors över magen, du släpper alltså in alla veoliaanställda aidssjuka gratis, men du släpper inte in en finsk sjuksköterska? Nu är hon riktigt arg och jag noterar att benen börjar spänstigt studsa upp och ner.
- Här ska man ha giltigt färdbevis för att åka.
- Okej, då stänger jag alltså hela tunnelbanan nu då, säger kvinnan och tittar på de långansiktade trafikanterna bredvid henne, drar armarna skapt genom luften som för att visa dom, och mig, att från nu är hela tunnelbanan stängd.

Stängningen av tuben tycks dock vara högst tillfällig, då hon sekunden efter lämnar stationens område för att gå mot sin destination. Alternativt kanske hon tog bilen.