Bland tomtar och charmtroll

Hela stationen är som en enda stor tomteverksta.
Överallt är blå gubbar som städar och donar.
Den stora blå kör omkring med en stor skurmaskin.
Den kompletterande lilla blå rör sig med snabba små steg. Flinkt moppar han överallt där den stora blå inte kommer åt.
Mellanblå är helt fokuserad på att göra spärrarna blänkande rena.
Vad duktiga dom är, tänker jag.
Ooops, nu kommer en lång smal svart in till stationen. Kånkandes på en lång stege går han fram till stora blå som resolut visar honom till rätt plats.

Själv sitter jag här. Inspärrad.
- Idiot.
En charmerande trollaktig medelålders manlig trafikant ger mig en komplimang.
Jag tänker så att det knakar i cirka en sekund. Varför säger han så? Jag har inte gjort honom något.
- Öööööh...? Får jag till slut ur mig.
- Häxa, säger han nu betydligt högre.
- Varför säger du sådär för? Säger jag.
- Nej jag sa inget.
*paus*
- Ok, jag kommer från ett hem för psykiskt störda [bla bla bla osv] ...
Medan han rabblar upp vad som tycks vara halva hans livs historia tänker jag att han är ju i alla fall bra mycket mer hyfsad och trevlig än många andra som inte bor på sådana där hem.
- Det e lugnt, säger jag till honom när han går.