Mannen står som i en talarstol, fast den befinner sig i en annan dimension. Den angelägne mannen talar inför en hel folkmassa. Riksdagen kanske? Han blickar eftertänksamt ut på folkmassan efter varje konstpaus, som för att betona vikten av hans ord. Då det i övrigt inte finns något mer intressant att tillgå, lyssnar nuckan mycket intresserat mitt i den imaginära åskådarklungan.
"Nu är det kris!", mannen stannar allvarligt upp för att betona krisläget. "Vi klarar inte det här längre! Vi klarar inte, vi klarar inte! Vi skulle gå under!". Konstpausen där efter känns allvarsam och mycket tung. "Tack för hjälpen", mannen bockar högtidligt några gånger åt folkmassan. "Tack för hjälpen", han bockar igen och går.
Säga vad man vill men han var då mer övertygande än Reinfeldt, tänker nuckan djupt. Mycket övertygande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar