Den blonda lilla ärtiga bruden rotar i sopkorgen och hittar en burk… två burkar.. och, se där, en tredje.
Hmmmmmmmmmmmmmmmmmmm, tänker jag.
Den blonda lilla ärtan hittar ett intressant papper i sopkorgen. Hon tar upp det och börjar läsa det helt och hållet skamlöst, för det där är ju spännande grejer. Sen hittar hon ett annat papper som ser mer ut som ett långt kvitto så det låter hon vara. Slutligen hittar lilla ärtan ett till papper, ett A4-ark.
Jäklarns, nu gör hon bekvämt för sig och sätter sig och läser A4-pappret mycket grundligt i trappan.
Lilla ärtan slänger A4-pappret när hon läst klart det och börjar fixa och dona med sina burksamlarpåsar. Det är mycket som ska fixas och hon gör det metodiskt och utan jäkt.
Dom där spionspeglarna har sina fördelar, tänker jag mysande medan jag tjuvkikar vidare.
Den blonda lilla ärtan gör ett sista djupt rotande ner i papperskorgen för att se till att hon inte missat någon godbit och sen går hon och ställer sig vid grinden. Hon vill ut.
Jag öppnar givetvis glatt åt lilla ärtan och ler lite sådär alldeles extra. Hon är ju häftig. Lilla ärtan går vidare till entrédörren. Där hittar hon en till sopkorg och rotar med stor omsorg i den ända ner till botten. Intresserat och systematiskt går hon igenom sopkorgen med dess allehanda innehåll. Hon plockar upp tomma plastpåsar från sopkorgen och viker ihop dom och stoppar dom in en annan påse för senare behov.
Det där är en synnerligen skamlös ärta, tänker jag imponerat. Nog för att folk brukar samla och plocka lite överst sådär i sopkorgarna, men den här är något verkligen utöver det extra. En raritet.
En stund efter att lilla ärtan lämnat stationen, smyger sig en mystisk sopdoft in på stationen.
För mitt inre öga ser jag henne stå i en container och systematiskt rota och checka grejerna.
Vilken Hjältinna.
23 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar