Moderniteter - snart i en spärr nära dig

På museum i det högteknologiska Finland har nuckan hört att dom har våra gamla hederliga arbetsredskap, stämplarna. Som utställningsföremål från mer forntida händelser asså.
På museum.

Hohoho, och här sitter man med en stämpel som turisterna tror att vi plockar fram bara för att det ska vara extra charmigt under turistsäsongerna.
Japanerna fnissar och tar foton på dom stackars spärrisarna som arbetar med stämplarna daterade runt typ år 1955 och fransmännen står där och gestikulerar och tycker att det är så charmigt! Garvandes såklart.
Vid dom tillfällena är det extra kul att även ställa fram matlådan, asså den man förvarar remsorna i, för att bjuda på det där lilla extra.

Andra bullar blir det minsann när det nya betalsystemet kommer igång, då kan vi äntligen sitta här stolta med det avancerade datoriserade maskineriet för att omedelbart donera stämplarna till medeltismuséet.

Köerna blir militäriskt raka och ingen ohyfsad skojare kan smita förbi den som spärrisen betjänar och skrika att tåget faktiskt går nu och då måste spärrisen faktiskt betjäna skojaren först. Näpp, för maskiner är maskiner och dom tar ingen hänsyn till förbismitare. Ha!
Och sen dom där som kommer och så saknas det några kronor för biljetten och så anklagar dom spärrisen för att vara en snåljåp som inte pungar ut pengar ur egen ficka för att pröjsa deras biljetter. Just dom lär ju få problem när maskinen inte hostar ut en ynkaste biljett innan pengar stoppats in i maskineriet. För det blir ju lite mer pinsamt att begära stålars av spärrisen då. Hoppas jag i alla fall.
Och sen alla dom där som kommer springandes och hysteriskt skriker ”skynda dig!”… ja dom kan ju stå där och få härdsmälta medan maskinen tuggar på.

Finemang, helt enkelt.

Det enda problemet jag kan komma på såhär i förhand med dom där högteknologiska maskinerna är att dom inte kokar kaffe latte och bakar goda fikabröd.