-Var god och släpp biljetten tack, säger jag.
Tanten kniper ihop läpparna ännu mer som ett streck.
I sin skrynkliga klo till järnhand håller hon sin dyrbara skatt.
My precious! My precious! My little precious! Det lyser och blixtrar ur hennes Gollum-galna ögon.
Hon tycker att det är mer än väl otroligt möjligt för mig att stämpla hennes biljett precis just där i luckan. Just precis där som underlaget är hårt och ojämnt.
Vad som helst bara hon slipper släppa sin precious!
-VAR GOD SLÄPP BILJETTEN, säger jag övertydligt.
-NEJ! NEJ! NEEEJ! DU SKA STÄMPLA DÄR! Jag släpper den minsann inte! Jag släpper den inte!
Gott om tanter som gör just så här finns det ganska gott om.
Dom är rädda att spärrisen är en tjyvaktig dum skurk som ska sno deras precious! Precious! Their little precious!
-SLÄPP BILJETTEN ANNARS FÅR DU GÅ. Jag stämplar inga biljetter på det där ojämna underlaget, säger jag.
Såna där tanter måste man säga till på skarpen, annars släpper dom aldrig biljetterna. Gudarna ska veta att det vet jag verkligen vid det här laget.
Jag har inte tid och lust att jiddra i all evighet heller för den delen.
Tanten släpper järngreppet om biljetten och är paralyserad av skräck.
Hon ser sin biljett fara in genom luckan i skurkens hand.
Den är förlorad!
Livet är över!
Tack och adjöss!
Jag lägger biljetten på stämpelunderlaget, placerar stämpeln på den och smackar till stämpeln med en rejäl duns.
"Jäkla terrorist!", tänker jag.
Ut med biljetten igen och så säger jag till hjärtattackkärringen att hon får släppa biljetten lite tidigare nästa gång för jag är ingen dragkampare.
Si så där. Vanligt vett borde väl den där tanten ha uppnått i sin högaktningsvärda ålder, men tydligen icke. Vad annat finns det att säga när hon beter sig som en Gollum-galen babian!
07 december 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Du kanske kan häva dig fram och bita henne i handen nästa gång??
Uäck!!! Bit på den _du_, om du vågar!!
Jag snabbspelar hellre igenom hela Sagan om ringen-trilogin för henne och frågar henne om hon ser någon likhet mellan hon själv och någon av karaktärerna i filmen. Och sen ifrågasätter jag om det finns någon i filmen som behöver vård eller ej.
Om hon inte inser likheterna då och har fattat piken, så
frågar jag henne hur mycket hennes läskiga krypande tvillingbrorsa fick i lön för sitt medverkande.
Eller så ber jag henne köpa ett jäkla kort!
Det är nog enklast!
Mitt förslag är att använda Dina boxningstalanger i stället. (eller är dem mörkade här?) En snabb jabb mitt i plytet på tanten helt sonika, för inte har väl söta fröken testat det i tjänsten tidigare ?!
Hon kommer garanterat att helt enligt reglementet visa eller använda månadskort nästa gång. Bra är väl det, om inte för annat så i alla fall för den hårt belastade stämpel/bowlinghandenhanden.
Käre spagetti joe,
du vet själv hur såna där tanter är.
Inte en chans i helvetet att hon köper ett kort.
Det är ju DYRT! DYRT! DYYYYYRT!
Men, det är där hennes Gollumbrossa kommer in. Han kanske kan hjälpa henne med lite stålars nu när han haft en så stor roll.
Hoppas jag på iaf.
Två söta kattfröknar undrar om liten söt matte kanske ska ta och visa framtänderna och fräsa lite nästa gång?
Ty att bitas i händer är inget bra, detta har vi själva erfarit då vår stackars matte fick äta medicin för att vi nafsat lite försiktigt i fingrarna på henne...
Så vi söta kattfröknar tycker du ska ge själva kattsingen i det Ricardo säger.
Fräsa! Tack för tipset!
jag ska fräsa henne i en stekpanna!
hahahahahahahaaaa! *galet skratt*
Jag skulle också behöva vara full...
Skicka en kommentar