Perkele! Nu måste man lova sig själv en massa grejer igen då.
1. Jag ska säga ja, ja och åter ja, helt enligt servicerutinerna. Även till sånt som sunda förnuftet helt klart säger att jag borde säga nej till. Men men, vad gör man inte för servicens skull!? Komigen nu då, knarkare som undrar var man kan köpa knark, kärringar som kräver en halvtimme extra tid på stämpeln så dom kan handla i Vällingby och åka tillbaka, fulla snubbar som inte fick nåt ragg på krogen och som vill ha hem nuckan som en sista utväg. Jag säger alltid JAAA!
2. Jag ska lyda alla instruktioner från arbetsledningen slaviskt.
Fast hur i allsindar ska det gå till, undrar nuckan nu. Kön når ju ända till Kina när nuckan ska säga nej (fast som egentligen måste bli ett ja, enligt löfte nr 1) till trafikanter som exempelvis fått biljetten stämplad av en busschaffis som gett en kvart extra tid. Biljetten börjar ju gälla först om en kvart då och då måste den ju ogiltigförklaras av mig, med allt vad det innebär (tjafs, skrik, mordhot, mord, stora chockerande rubriker i skräptidningarna.. osv).
Och sen ska jag exempelvis ena veckan släppa in handikappade trafikanter som viftar med kortet vid grinden, för att nästa vecka inte alls göra så. Då är det en synd och totalt bannlyst! Då ska alla kort givetvis in för visering, även de handikappades.
Och så ska jag köpa biljetter från andra kassor för att pcis efter inte köpa biljetter av nån annan kassa om mina tar slut, det får jag absolut inte göra! Men sen några dar efter så ska jag åter igen absolut köpa biljetter från nån annan kassa om biljetterna tar slut.
Och sen...
§§§8-[AAAAAAAARGH!]
*stackars nuckan får nervsammanbrott och åker in på hospitalet*
--- Gott Nytt!!! ---
29 december 2006
20 december 2006
SL-chef i fängelse för fejkfakturor
..står det minsann i SvD!
Den gamle klippan Louis Armstrong har tamejfan rätt, What a wonderul world!
"I see skies of blue and clouds of white
The bright blessed day, the dark sacred night
And I think to myself, what a wonderful world"
Kjell Hultman, tidigare chef vid Storstockholms Lokaltrafik (SL), dömdes i dag av Stockholms tingsrätt till fängelse i ett år och sex månader för grovt mutbrott och trolöshet mot huvudman.
" The colours of the rainbow, so pretty in the sky
Are also on the faces of people going by
I see friends shakin' hands, sayin' "How do you do?"
They're really saying I love you"
Kjell Hultman dömdes även att betala 422 000 kronor i skadestånd till SL samt SL:s rättegångskostnader på drygt 187 000 kronor.
" I hear babies cryin', I watch them grow
They'll learn much more than I'll ever know
And I think to myself, what a wonderful world
Yes, I think to myself, what a wonderful world"
Vad bra! Nu när SL har fått tillbaka en massa skumraskstålars o grejs så har dom ju äntligen råd att köpa in stämpelmaksiner till oss ena skadade stackare i spärrarna som inte kan fixa värsta mysko fejkfaturorna själva för att tjacka snorbilliga (o osnodda!) stämpelmaskiner på typ Plattan!
What a wonderful world!
Här är artikeln!
From me (and min nästan ex-boss Kjell i finkan): We wish you alla a merry christmas!
Den gamle klippan Louis Armstrong har tamejfan rätt, What a wonderul world!
"I see skies of blue and clouds of white
The bright blessed day, the dark sacred night
And I think to myself, what a wonderful world"
Kjell Hultman, tidigare chef vid Storstockholms Lokaltrafik (SL), dömdes i dag av Stockholms tingsrätt till fängelse i ett år och sex månader för grovt mutbrott och trolöshet mot huvudman.
" The colours of the rainbow, so pretty in the sky
Are also on the faces of people going by
I see friends shakin' hands, sayin' "How do you do?"
They're really saying I love you"
Kjell Hultman dömdes även att betala 422 000 kronor i skadestånd till SL samt SL:s rättegångskostnader på drygt 187 000 kronor.
" I hear babies cryin', I watch them grow
They'll learn much more than I'll ever know
And I think to myself, what a wonderful world
Yes, I think to myself, what a wonderful world"
Vad bra! Nu när SL har fått tillbaka en massa skumraskstålars o grejs så har dom ju äntligen råd att köpa in stämpelmaksiner till oss ena skadade stackare i spärrarna som inte kan fixa värsta mysko fejkfaturorna själva för att tjacka snorbilliga (o osnodda!) stämpelmaskiner på typ Plattan!
What a wonderful world!
Här är artikeln!
From me (and min nästan ex-boss Kjell i finkan): We wish you alla a merry christmas!
19 december 2006
Den andra schidan!?
Den raj-rajiga herrn får sin kupong stämplad, sen säger han:
-Jag ska till schtaan...
-Nej men, nu har ju tågen till stan slutat gå. Gå till den andra sidan så kan du ta buss 198 mot stan som går om tio minuter.
-...?
-Alltså, gå ditåt och sen följer du perrongen hela vägen till den andra sidan. Där finner du busshållplatsen!
-Jag ska till andra schidan? Hurrååå?
-Gå, gå, gå, gå.. ditåt! *peka* och sen när du kommit till andra änden, är du framme vid bussen! 198!
-Vaddå andra schidan?
-Alltså, här har du inget att göra, här finns det inget. Nada alltså. Gågågågågågågååå.. ditåt! *peka* TILL DEN ANDRA SIDAN. DEN ANDRA SIDAN. Här finns inget! Se så, skynda dig nu så att du hinner med bussen!
Schnubben ser frågandes ut men han går ändå mot riktningen dit hela min hand pekat en si så där 30 40 gånger.
Fem minuter senare:
-Var fan ÄÄÄR andra schidan???
Ååååh, neeeeej... Nu börjar jag bli tröttare än Trötter.
-Ja men, du ska ju gå ditåt!!! *peka peka peka* Gå gå gå gåååå längst hela perrongen och sen är du på den andra sidan och där finns bussen! Gå gå gå gåååå! Bussen går snart!!!
-Va fan ÄR andra schidan??? Andra schidan...?
-Okej, så vida du inte syftar på Pärleporten, alltså den den andra sidan.. så är det DITÅT! Gå nu!
Schnubben går går går.
En kvart senare:
-VAR FAN ÄÄÄÄÄÄÄR ANDRA SCHIIIIDAN?!?!?!?!?!
...
-Jag ska till schtaan...
-Nej men, nu har ju tågen till stan slutat gå. Gå till den andra sidan så kan du ta buss 198 mot stan som går om tio minuter.
-...?
-Alltså, gå ditåt och sen följer du perrongen hela vägen till den andra sidan. Där finner du busshållplatsen!
-Jag ska till andra schidan? Hurrååå?
-Gå, gå, gå, gå.. ditåt! *peka* och sen när du kommit till andra änden, är du framme vid bussen! 198!
-Vaddå andra schidan?
-Alltså, här har du inget att göra, här finns det inget. Nada alltså. Gågågågågågågååå.. ditåt! *peka* TILL DEN ANDRA SIDAN. DEN ANDRA SIDAN. Här finns inget! Se så, skynda dig nu så att du hinner med bussen!
Schnubben ser frågandes ut men han går ändå mot riktningen dit hela min hand pekat en si så där 30 40 gånger.
Fem minuter senare:
-Var fan ÄÄÄR andra schidan???
Ååååh, neeeeej... Nu börjar jag bli tröttare än Trötter.
-Ja men, du ska ju gå ditåt!!! *peka peka peka* Gå gå gå gåååå längst hela perrongen och sen är du på den andra sidan och där finns bussen! Gå gå gå gåååå! Bussen går snart!!!
-Va fan ÄR andra schidan??? Andra schidan...?
-Okej, så vida du inte syftar på Pärleporten, alltså den den andra sidan.. så är det DITÅT! Gå nu!
Schnubben går går går.
En kvart senare:
-VAR FAN ÄÄÄÄÄÄÄR ANDRA SCHIIIIDAN?!?!?!?!?!
...
15 december 2006
Snabba droger, javisst!
Trafikant: -Finns det någon som säljer snabba droger på tåget?
Jag: -Öööh? Jag vet inte.
Efteråt kom jag på att; fasiken, så där skulle jag ju inte sagt!
Enligt charmtrollskursen som spärrisarna fått gå på så har ju faktiskt spärrisarna fått lära sig att inte säga nej och att alltid erbjuda lösningar!
Det var då attans att man alltid kommer på alla korrekta svar så här efteråt:
-Jamenvisst! Gå på tåget och ropa efter en knarklangare så ska du nog se att du kommer i kontakt med en!
Jag: -Öööh? Jag vet inte.
Efteråt kom jag på att; fasiken, så där skulle jag ju inte sagt!
Enligt charmtrollskursen som spärrisarna fått gå på så har ju faktiskt spärrisarna fått lära sig att inte säga nej och att alltid erbjuda lösningar!
Det var då attans att man alltid kommer på alla korrekta svar så här efteråt:
-Jamenvisst! Gå på tåget och ropa efter en knarklangare så ska du nog se att du kommer i kontakt med en!
11 december 2006
Tunneltrollen
Klapp Klapp,
Klapp Klapp,
Klapp klapp
Kom igen nu då! Klappa händerna i en maklig gångtakt, för nu ska det sjungas och grejas!
Klapp Klapp,
Klapp Klapp,
Klapp Klapp
Och du där som sitter och tjyvläser bloggen i smyg, just precis du ja, du kan va kör!
Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!
Perfekt! Eller vänta... nån som e bra på nåt typ dovt och skitsävligt instrument?
BOM! BOM!
BOM! BOM!
BOM! BOM!
Alla tajders!
Nu ska jag göra en kupp, en Trollkupp. Jag menar, varför ska den syndikalistiska sektionen i tunnelbanan heta nåt så tråkigt som typ Driftsektion tunnelbanan [blaha blaha blaha osv]. Jag vet inte ens själv vad den heter (o det skiter jag i!), när sektionen ska heta
Här med deklarerar jag att jag i egen hög person numera kallar oss för Tunneltrollen!
Klapp Klapp,
Gruff! Gruff!,
BOM! BOM!
Att styla ett tunneltroll:
1. Håret - Aldrig kamma, aldrig kamma, bara tova!!!
2. Kroppen - Inte tvätta, inte tvätta, bara stinka!!!
3. Kläder - Trolltyg! Trolltyg! Trolltyg!
Såja, nu ser tunneltrollet ut ungefär såhär!
OBS! Bilden är ett ohyggligt snyggt kollage! OBS!
- Hallå? Hallåå?
Oj! Nån som ropar! Det är höga hönset!
Kom igen nu allihopa, nu går vi!
Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp!
In här i höga hönsets tambur med er allihopa! Och kampsången nu då!
"Vi är skitiga! Gruff Gruff!
Vi är elaka! Gruff! Gruff!
Vi är ..."
- Tunneltrollen! AAAAURGHRLLLGRIIII!!! Hörs en arg liten röst som bergis är arg för hundraelfte gången idag!
"Gruffiga! tramp tramp,
Stinkande! tramp tramp,
Slafsiga! tramp tramp,
Hafsiga! tramp tramp"
Nu har vi kommit in i rummet och möts av ett förvånat ansikte, ett argt litet bi och det höga hönset. Höga hönset är rätt koolt och eftertänksamt, så låt oss kalla gruppen för "Kool & the gang"!
maybe
Klapp Klapp,
Klapp klapp
Kom igen nu då! Klappa händerna i en maklig gångtakt, för nu ska det sjungas och grejas!
Klapp Klapp,
Klapp Klapp,
Klapp Klapp
Och du där som sitter och tjyvläser bloggen i smyg, just precis du ja, du kan va kör!
Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!
Perfekt! Eller vänta... nån som e bra på nåt typ dovt och skitsävligt instrument?
BOM! BOM!
BOM! BOM!
BOM! BOM!
Alla tajders!
Nu ska jag göra en kupp, en Trollkupp. Jag menar, varför ska den syndikalistiska sektionen i tunnelbanan heta nåt så tråkigt som typ Driftsektion tunnelbanan [blaha blaha blaha osv]. Jag vet inte ens själv vad den heter (o det skiter jag i!), när sektionen ska heta
Här med deklarerar jag att jag i egen hög person numera kallar oss för Tunneltrollen!
Klapp Klapp,
Gruff! Gruff!,
BOM! BOM!
Att styla ett tunneltroll:
1. Håret - Aldrig kamma, aldrig kamma, bara tova!!!
2. Kroppen - Inte tvätta, inte tvätta, bara stinka!!!
3. Kläder - Trolltyg! Trolltyg! Trolltyg!
Såja, nu ser tunneltrollet ut ungefär såhär!
OBS! Bilden är ett ohyggligt snyggt kollage! OBS!
- Hallå? Hallåå?
Oj! Nån som ropar! Det är höga hönset!
Kom igen nu allihopa, nu går vi!
Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp!
In här i höga hönsets tambur med er allihopa! Och kampsången nu då!
"Vi är skitiga! Gruff Gruff!
Vi är elaka! Gruff! Gruff!
Vi är ..."
- Tunneltrollen! AAAAURGHRLLLGRIIII!!! Hörs en arg liten röst som bergis är arg för hundraelfte gången idag!
"Gruffiga! tramp tramp,
Stinkande! tramp tramp,
Slafsiga! tramp tramp,
Hafsiga! tramp tramp"
Nu har vi kommit in i rummet och möts av ett förvånat ansikte, ett argt litet bi och det höga hönset. Höga hönset är rätt koolt och eftertänksamt, så låt oss kalla gruppen för "Kool & the gang"!
maybe
07 december 2006
Dragkamp i luckan
-Var god och släpp biljetten tack, säger jag.
Tanten kniper ihop läpparna ännu mer som ett streck.
I sin skrynkliga klo till järnhand håller hon sin dyrbara skatt.
My precious! My precious! My little precious! Det lyser och blixtrar ur hennes Gollum-galna ögon.
Hon tycker att det är mer än väl otroligt möjligt för mig att stämpla hennes biljett precis just där i luckan. Just precis där som underlaget är hårt och ojämnt.
Vad som helst bara hon slipper släppa sin precious!
-VAR GOD SLÄPP BILJETTEN, säger jag övertydligt.
-NEJ! NEJ! NEEEJ! DU SKA STÄMPLA DÄR! Jag släpper den minsann inte! Jag släpper den inte!
Gott om tanter som gör just så här finns det ganska gott om.
Dom är rädda att spärrisen är en tjyvaktig dum skurk som ska sno deras precious! Precious! Their little precious!
-SLÄPP BILJETTEN ANNARS FÅR DU GÅ. Jag stämplar inga biljetter på det där ojämna underlaget, säger jag.
Såna där tanter måste man säga till på skarpen, annars släpper dom aldrig biljetterna. Gudarna ska veta att det vet jag verkligen vid det här laget.
Jag har inte tid och lust att jiddra i all evighet heller för den delen.
Tanten släpper järngreppet om biljetten och är paralyserad av skräck.
Hon ser sin biljett fara in genom luckan i skurkens hand.
Den är förlorad!
Livet är över!
Tack och adjöss!
Jag lägger biljetten på stämpelunderlaget, placerar stämpeln på den och smackar till stämpeln med en rejäl duns.
"Jäkla terrorist!", tänker jag.
Ut med biljetten igen och så säger jag till hjärtattackkärringen att hon får släppa biljetten lite tidigare nästa gång för jag är ingen dragkampare.
Si så där. Vanligt vett borde väl den där tanten ha uppnått i sin högaktningsvärda ålder, men tydligen icke. Vad annat finns det att säga när hon beter sig som en Gollum-galen babian!
Tanten kniper ihop läpparna ännu mer som ett streck.
I sin skrynkliga klo till järnhand håller hon sin dyrbara skatt.
My precious! My precious! My little precious! Det lyser och blixtrar ur hennes Gollum-galna ögon.
Hon tycker att det är mer än väl otroligt möjligt för mig att stämpla hennes biljett precis just där i luckan. Just precis där som underlaget är hårt och ojämnt.
Vad som helst bara hon slipper släppa sin precious!
-VAR GOD SLÄPP BILJETTEN, säger jag övertydligt.
-NEJ! NEJ! NEEEJ! DU SKA STÄMPLA DÄR! Jag släpper den minsann inte! Jag släpper den inte!
Gott om tanter som gör just så här finns det ganska gott om.
Dom är rädda att spärrisen är en tjyvaktig dum skurk som ska sno deras precious! Precious! Their little precious!
-SLÄPP BILJETTEN ANNARS FÅR DU GÅ. Jag stämplar inga biljetter på det där ojämna underlaget, säger jag.
Såna där tanter måste man säga till på skarpen, annars släpper dom aldrig biljetterna. Gudarna ska veta att det vet jag verkligen vid det här laget.
Jag har inte tid och lust att jiddra i all evighet heller för den delen.
Tanten släpper järngreppet om biljetten och är paralyserad av skräck.
Hon ser sin biljett fara in genom luckan i skurkens hand.
Den är förlorad!
Livet är över!
Tack och adjöss!
Jag lägger biljetten på stämpelunderlaget, placerar stämpeln på den och smackar till stämpeln med en rejäl duns.
"Jäkla terrorist!", tänker jag.
Ut med biljetten igen och så säger jag till hjärtattackkärringen att hon får släppa biljetten lite tidigare nästa gång för jag är ingen dragkampare.
Si så där. Vanligt vett borde väl den där tanten ha uppnått i sin högaktningsvärda ålder, men tydligen icke. Vad annat finns det att säga när hon beter sig som en Gollum-galen babian!
04 december 2006
Andra sporter på jobbet
Tänk vilket sportsligt företag!
Det spritter i benen på personalen!
Är det inte bowlingglädje så är det löpning efter filurig trafikant.
Länk till filuriga filuren:
http://sakersomsuger.blogspot.com/2006/06/sl-kontrollanternas-jaktinstinkt-fs.html
Det spritter i benen på personalen!
Är det inte bowlingglädje så är det löpning efter filurig trafikant.
Länk till filuriga filuren:
http://sakersomsuger.blogspot.com/2006/06/sl-kontrollanternas-jaktinstinkt-fs.html
01 december 2006
Blyg som en veol ...
... ser du mig sittandes i luckan. Eller kanske nåt åt det hållet. I alla fall om du kisar och precis har tagit dig några rejäla jamare innan. Samt om det precis just då också inträffar att en tung dimma lägger sig i hela vänthallen.
Nu har företaget bytt namn till nåt snällt violliknande namn och det gör givetvis att jag genast misstänker att vi snart även sitter här i spärrarna och kurar ihop oss i veol, jag menar viol, -färgade nya uniformer.
Men, det är inte det som rör sig allra mest i mitt huvud just nu.
Just nu sitter jag och funderar på om jag enligt företagets uniformsregler får ha på mig en schysst uppiggande partyhatt eller ej. Det är den stora bekymrande frågan som visar sig som djupa veck i min panna.
Jag läser det nya företagets kärnvärden och inser snabbt med en lättnadens suck att jag nog faktiskt får ha på mig partyhatten, för "Skapar trivsel" står det bland annat under företagets kärnvärden.
En partyhatt om nåt skapar väl trivsel!
Då vågar jag nog till och med införskaffa mig en såndär tuta också! En sån som man tutar i och sen flyger det en kul lång grej ut som gör alla trafikanter jätteglada. Snacka om trivsel!
"Driver branschens utveckling framåt" står det vidare under kärnvärden.
Alla tajders! Jag har alltid velat se ett samarbete mellan Wallmans salonger (men min innersta önskning är Chippendales!) och företaget.
Partyhattar och lösaktiga Chippendales, kan livet bli bättre?!
"Mänskligt"
"Bryr oss"
... står det minsann under det nya företagets kärnvärden.
Total eufori!
En plötslig kall kåre längs ryggraden säger att "så kommer det minsann inte alls att bli!", men den negativa och helt ogrundade kåren försvinner snart, för säger företaget att det ska vara så, så blir det ju givetvis så också!
Och, om företaget inte lever upp till sina kärnvärden, är ju jag givetvis den första att tvätta deras munnar med tvål, för ljuga skall man icke göra!
Hmmm.. nu veckar sig pannan om möjligt ännu mer, för var fan ska jag få tag i så jävla mycket tvål förresten?
Ja, ja.. Det är mänskligt att fela.
Allt det där kan ju faktiskt vara en tryckanka.
Eller helt och hållet beundransvärt sant.
Eller ett roligt skämt (den tror jag på!).
"April april din dumma sill! Nu var vi några månader tidiga, men vi gillar att skämta!". Och så står dom där mänskliga violerna där med sina partyhattar. Tuuuut!
Nu har företaget bytt namn till nåt snällt violliknande namn och det gör givetvis att jag genast misstänker att vi snart även sitter här i spärrarna och kurar ihop oss i veol, jag menar viol, -färgade nya uniformer.
Men, det är inte det som rör sig allra mest i mitt huvud just nu.
Just nu sitter jag och funderar på om jag enligt företagets uniformsregler får ha på mig en schysst uppiggande partyhatt eller ej. Det är den stora bekymrande frågan som visar sig som djupa veck i min panna.
Jag läser det nya företagets kärnvärden och inser snabbt med en lättnadens suck att jag nog faktiskt får ha på mig partyhatten, för "Skapar trivsel" står det bland annat under företagets kärnvärden.
En partyhatt om nåt skapar väl trivsel!
Då vågar jag nog till och med införskaffa mig en såndär tuta också! En sån som man tutar i och sen flyger det en kul lång grej ut som gör alla trafikanter jätteglada. Snacka om trivsel!
"Driver branschens utveckling framåt" står det vidare under kärnvärden.
Alla tajders! Jag har alltid velat se ett samarbete mellan Wallmans salonger (men min innersta önskning är Chippendales!) och företaget.
Partyhattar och lösaktiga Chippendales, kan livet bli bättre?!
"Mänskligt"
"Bryr oss"
... står det minsann under det nya företagets kärnvärden.
Total eufori!
En plötslig kall kåre längs ryggraden säger att "så kommer det minsann inte alls att bli!", men den negativa och helt ogrundade kåren försvinner snart, för säger företaget att det ska vara så, så blir det ju givetvis så också!
Och, om företaget inte lever upp till sina kärnvärden, är ju jag givetvis den första att tvätta deras munnar med tvål, för ljuga skall man icke göra!
Hmmm.. nu veckar sig pannan om möjligt ännu mer, för var fan ska jag få tag i så jävla mycket tvål förresten?
Ja, ja.. Det är mänskligt att fela.
Allt det där kan ju faktiskt vara en tryckanka.
Eller helt och hållet beundransvärt sant.
Eller ett roligt skämt (den tror jag på!).
"April april din dumma sill! Nu var vi några månader tidiga, men vi gillar att skämta!". Och så står dom där mänskliga violerna där med sina partyhattar. Tuuuut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
