I want to know what love is, I want you to show me
I want to feel what love is, I know you can show me
Hugaligen, nej fy fan, tänker jag.
”Inte ens om du skulle få 100 000 pix då? Hähä!”, frågar en äcklig liten tanke som jag omedelbart ignorerar.
I'm gonna take a little time, a little time to look around me
I've got nowhere left to hide, it looks like love has finally found me
”Kom igen nu då, 200 000 pix då? Hähä!”
Nej fy satan!
Den bedrövligt sjaskiga mannen sitter mittemot mig på tåget och lyssnar på underbart gullepluttiga 80tals-kärlekssånger i sina hörlurar.
"Lycka till du", tänker jag. Där efter tänker jag genast "nej fy fan, det var taskigt av mig det där tar jag tillbaka. Jag e faktiskt inte så purfärsk jag heller.".
In my life there's been heartache and pain
I don't know if I can face it again
Can't stop now, I've travelled so far, to change this lonely life
XXXL-ölmagen hänger ut över byxlinningen och innanför den bylsiga militärjackan hänger en stor manlig torshammare ner på kaggen.
Håret är stort och ser lixom ut som landskapen efter att stormen Gudrun härjat vilt i dagar och nätter. Det stora skägget är rufsigt a la en bad sänghalms-Santa. Ögonlocken hänger ner trött likt ett par såna där stora hoppiga glufsarkinder som en del jyckar har. Skrynkliga och slafsiga och dana. Och slemmet droppar ner, eller nej det gör det förresten inte.
And I'm feeling so much love - I want to feel what love is
No, you just can't hide - I know you can show me
Fan håll käften nu då!
Den bedrövliga sjaskiga mannen sitter och sover nu och snarkar till då och då och ibland tycks hans XXXL-kroppshydda ramla mot mig. Varje gång kroppshyddan kommer närmre mig, känner jag av någon anledning en såndär skräck som hon i duschen i ”Psycho” måste ha känt och plötsligt inser jag vad det var som inspirerade typen som målade tavlan ”Skriet”.
I wanna feel it too, and I know and I know - I know you can show me
Show me love is real, yeah - I want to know what love is...
Fan va skönt, nu tog den där helvetiska låten slut.
Nu kommer det nog nåt mer i stilen som:
Go on now, go walk out the door
Just turn around now
'Coz you're not welcome anymore
Fylld av förväntan sitter jag där och väntar på nästa låt helt enkelt.
When lights go down, I see no reason
For you to cry. We've been through this before
In every time, in every season,
God knows I've tried
So please don't ask for more.
Can't you see it in my eyes
This might be our last goodbye
Phu, det får jag hoppas.
Fair enough.
29 mars 2007
23 mars 2007
Känd från TV.. typ snart?
"Ragnar Dahlberg sparkas av SVT", skriker kvällstidningens löpsedel ut.
Jaha.
Det var ju en intressant dag det här då.
Ragnar själv (såklart) säger att många äldre kommer att sakna honom och så står det att han har ett fik i Norrköping.
Jaha, tänker jag, då gör det ju inget för då kan ju gamlingarna dra dit istället då. Så slipper vi andra se honom, menar jag.
Längre ned i artikeln säger Ingvar Oldsberg att det här med Ragnar är förfärligt.
Jävla mossiga gubbar!!! Dom kan sitta och röra om i sina jäkla kaffekoppar på Ragnars mossiga fik istället. Och äta napoleonbakelser oxå.
Jag ska fasiken ringa upp SVT och säga att jag tar över det där jäkla sömnpillerprogrammet "På spåret".
Min version ska (fantasifullt) heta "På tunnelbanespåret".
"Jamen din tittarskara är i 80-årsåldern, så anpassa dej nu till den", säger dom då.
"Fy fan era träbockar men okej rå", säger jag.
Jag sitter där i den beiga studion och rör om i kaffekoppen och så har jag en frågesport där dom tävlande sitter i tunneltågsförarhytter.
Medan jag rör i kaffekoppen och pratar om mina krämpor ser man en sekvens när tåget i sakta mak stånkar sig fram och sen stannar det vid en station.
Ivan Båring, men vad gör man inte för stålars?
"Jaha", säger jag, "det här stället e känt för en gubbelubbe som gillar pisk och smisk o så finns det i allmänhet många psykon här".
Typerna i hytterna ser ut som fågelholkar.
"Hans Scheike, era idioter! Nåja, nu går vi vidare.. Sen visar alltid dom digitala skyltarna på stationen fel avgångstid så att alla, med betoning på _alla_, trafikanter kommer till luckan och frågar om nästa avgångstid om cirka en timme verkligen stämmer."
*TUUUUUT!*
Där var det en som drog i tågbromsen!
"Haha! Nu har jag rätt! Det där är ju ALLA stationer!", utbrister gammelgubben i förarhytten glatt.
"Hörrö din sega råtta! Är du tappad bakom en vagn, eller?! Du kan ju bara ange EN station! Men okej rå, jag ska ge er en annan ledtråd: Stans alla snorungar står och röker i vänthallen och pressbyråkiosken på stationen är stockholms typ mest rånade pressbyråbutik."
Inga tut, bara fågelholkar och glappande löständer.
"AAARgh! Nu får ni ge er! Okej rå era tråkmånsar; centrumet e sveriges första ABC-stad och bebyggelsen kännetecknas av en omsorgsfull anpassning till landskapet och en arkitektur med många fina detalj.."
*TUUUUUUUUT!*
Tristess.
"Vällingby såklart! Och stadsplanen togs fram 1947-1950 under ledning av arkitekt Sven Markelius!", säger gubben i hytten.
Jävla nörd, tänker jag, men jag säger: "Grattis! Du har vunnit en Enkelbiljett! ..Eller förresten, du får en enkelbiljett till Bangladesh istället."
Fy fan, jag ska inte bli nån såndär ny Ingvar säger jag dig nu.
Jaha.
Det var ju en intressant dag det här då.
Ragnar själv (såklart) säger att många äldre kommer att sakna honom och så står det att han har ett fik i Norrköping.
Jaha, tänker jag, då gör det ju inget för då kan ju gamlingarna dra dit istället då. Så slipper vi andra se honom, menar jag.
Längre ned i artikeln säger Ingvar Oldsberg att det här med Ragnar är förfärligt.
Jävla mossiga gubbar!!! Dom kan sitta och röra om i sina jäkla kaffekoppar på Ragnars mossiga fik istället. Och äta napoleonbakelser oxå.
Jag ska fasiken ringa upp SVT och säga att jag tar över det där jäkla sömnpillerprogrammet "På spåret".
Min version ska (fantasifullt) heta "På tunnelbanespåret".
"Jamen din tittarskara är i 80-årsåldern, så anpassa dej nu till den", säger dom då.
"Fy fan era träbockar men okej rå", säger jag.
Jag sitter där i den beiga studion och rör om i kaffekoppen och så har jag en frågesport där dom tävlande sitter i tunneltågsförarhytter.
Medan jag rör i kaffekoppen och pratar om mina krämpor ser man en sekvens när tåget i sakta mak stånkar sig fram och sen stannar det vid en station.
Ivan Båring, men vad gör man inte för stålars?
"Jaha", säger jag, "det här stället e känt för en gubbelubbe som gillar pisk och smisk o så finns det i allmänhet många psykon här".
Typerna i hytterna ser ut som fågelholkar.
"Hans Scheike, era idioter! Nåja, nu går vi vidare.. Sen visar alltid dom digitala skyltarna på stationen fel avgångstid så att alla, med betoning på _alla_, trafikanter kommer till luckan och frågar om nästa avgångstid om cirka en timme verkligen stämmer."
*TUUUUUT!*
Där var det en som drog i tågbromsen!
"Haha! Nu har jag rätt! Det där är ju ALLA stationer!", utbrister gammelgubben i förarhytten glatt.
"Hörrö din sega råtta! Är du tappad bakom en vagn, eller?! Du kan ju bara ange EN station! Men okej rå, jag ska ge er en annan ledtråd: Stans alla snorungar står och röker i vänthallen och pressbyråkiosken på stationen är stockholms typ mest rånade pressbyråbutik."
Inga tut, bara fågelholkar och glappande löständer.
"AAARgh! Nu får ni ge er! Okej rå era tråkmånsar; centrumet e sveriges första ABC-stad och bebyggelsen kännetecknas av en omsorgsfull anpassning till landskapet och en arkitektur med många fina detalj.."
*TUUUUUUUUT!*
Tristess.
"Vällingby såklart! Och stadsplanen togs fram 1947-1950 under ledning av arkitekt Sven Markelius!", säger gubben i hytten.
Jävla nörd, tänker jag, men jag säger: "Grattis! Du har vunnit en Enkelbiljett! ..Eller förresten, du får en enkelbiljett till Bangladesh istället."
Fy fan, jag ska inte bli nån såndär ny Ingvar säger jag dig nu.
01 mars 2007
Mekanobimbobruden
Ibland hörs det en såndär kvittrande mekanisk kvinnoröst i högtalarna som säger:
"Godkväll nu är det störningsfritt i trafiken [kvitter bla bla kvitter] Ha en trevlig kväll!".
Sen, precis sekunderna efter att den där kvittriga mekanobruden tystnat, lyser den oranga lampan inne i spärren. Då är det stationsutrop på gång från trafikledningen.
Trafikledningen tänker väl att den där mekanobruden är värsta urblåsta bimbon som inte fattar nåt, för då dånar dom minsann bräkigt ut:
"Tåget mot Hässelby strand är sju minuter sent. Orsaken är vagnfel."
Där satte dom minsann den (bergis blonderade!) mekanobimbobruden på plats!
Varför spelar dom upp dom där mekanobrudsmeddelandena undrar jag nu?
Speciellt när dom precis efter bräker ut en trafikstörning.
Är det:
A - För att skämta med trafikanterna (hyra clown är för dyrt!)
B - För att ha nån att korrigera så dom själva känner sig duktiga
C - För att ingen egentligen har nån som helst koll på läget
D – [Fyll i det DU tror här]
Omröstning sker via kommentarer och nagelbitarresultatet visas med min superkorrekta snilleanalysutvärdering, kanske!
"Godkväll nu är det störningsfritt i trafiken [kvitter bla bla kvitter] Ha en trevlig kväll!".
Sen, precis sekunderna efter att den där kvittriga mekanobruden tystnat, lyser den oranga lampan inne i spärren. Då är det stationsutrop på gång från trafikledningen.
Trafikledningen tänker väl att den där mekanobruden är värsta urblåsta bimbon som inte fattar nåt, för då dånar dom minsann bräkigt ut:
"Tåget mot Hässelby strand är sju minuter sent. Orsaken är vagnfel."
Där satte dom minsann den (bergis blonderade!) mekanobimbobruden på plats!
Varför spelar dom upp dom där mekanobrudsmeddelandena undrar jag nu?
Speciellt när dom precis efter bräker ut en trafikstörning.
Är det:
A - För att skämta med trafikanterna (hyra clown är för dyrt!)
B - För att ha nån att korrigera så dom själva känner sig duktiga
C - För att ingen egentligen har nån som helst koll på läget
D – [Fyll i det DU tror här]
Omröstning sker via kommentarer och nagelbitarresultatet visas med min superkorrekta snilleanalysutvärdering, kanske!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
