-Hur långt kommer jag på tjugo kronor?! Gastar den vettlösa lilla brunetten med viftande armar och uppspärrade ögon (som om hon precis sett ett spöke!).
Hmmm, tänker jag konstaterande, hon ser mer ut att behöva sig en rejäl överdos Valeriana för den där tjugan, men nåväl.
-Ingen stans tyvärr, den billigaste biljetten kostar fyrtio kronor.
-Fan vad ni är dåliga på SL! Jag jobbar och har betalat för den här infrastrukturen och så släpper du inte förbi mig när jag behöver åka! Ni ska släppa förbi dom som behöver åka!!! Fy fan på dig!
Det var väl då jag borde sagt att skatterna bara betalar hälften av kostnaderna för kollektivtrafiken, andra hälften ska resenärerna betala via biljettköp.
Men, äh, jag avstod.
29 november 2007
23 november 2007
Min nya favvis - Big time
Den blonda lilla ärtiga bruden rotar i sopkorgen och hittar en burk… två burkar.. och, se där, en tredje.
Hmmmmmmmmmmmmmmmmmmm, tänker jag.
Den blonda lilla ärtan hittar ett intressant papper i sopkorgen. Hon tar upp det och börjar läsa det helt och hållet skamlöst, för det där är ju spännande grejer. Sen hittar hon ett annat papper som ser mer ut som ett långt kvitto så det låter hon vara. Slutligen hittar lilla ärtan ett till papper, ett A4-ark.
Jäklarns, nu gör hon bekvämt för sig och sätter sig och läser A4-pappret mycket grundligt i trappan.
Lilla ärtan slänger A4-pappret när hon läst klart det och börjar fixa och dona med sina burksamlarpåsar. Det är mycket som ska fixas och hon gör det metodiskt och utan jäkt.
Dom där spionspeglarna har sina fördelar, tänker jag mysande medan jag tjuvkikar vidare.
Den blonda lilla ärtan gör ett sista djupt rotande ner i papperskorgen för att se till att hon inte missat någon godbit och sen går hon och ställer sig vid grinden. Hon vill ut.
Jag öppnar givetvis glatt åt lilla ärtan och ler lite sådär alldeles extra. Hon är ju häftig. Lilla ärtan går vidare till entrédörren. Där hittar hon en till sopkorg och rotar med stor omsorg i den ända ner till botten. Intresserat och systematiskt går hon igenom sopkorgen med dess allehanda innehåll. Hon plockar upp tomma plastpåsar från sopkorgen och viker ihop dom och stoppar dom in en annan påse för senare behov.
Det där är en synnerligen skamlös ärta, tänker jag imponerat. Nog för att folk brukar samla och plocka lite överst sådär i sopkorgarna, men den här är något verkligen utöver det extra. En raritet.
En stund efter att lilla ärtan lämnat stationen, smyger sig en mystisk sopdoft in på stationen.
För mitt inre öga ser jag henne stå i en container och systematiskt rota och checka grejerna.
Vilken Hjältinna.
Hmmmmmmmmmmmmmmmmmmm, tänker jag.
Den blonda lilla ärtan hittar ett intressant papper i sopkorgen. Hon tar upp det och börjar läsa det helt och hållet skamlöst, för det där är ju spännande grejer. Sen hittar hon ett annat papper som ser mer ut som ett långt kvitto så det låter hon vara. Slutligen hittar lilla ärtan ett till papper, ett A4-ark.
Jäklarns, nu gör hon bekvämt för sig och sätter sig och läser A4-pappret mycket grundligt i trappan.
Lilla ärtan slänger A4-pappret när hon läst klart det och börjar fixa och dona med sina burksamlarpåsar. Det är mycket som ska fixas och hon gör det metodiskt och utan jäkt.
Dom där spionspeglarna har sina fördelar, tänker jag mysande medan jag tjuvkikar vidare.
Den blonda lilla ärtan gör ett sista djupt rotande ner i papperskorgen för att se till att hon inte missat någon godbit och sen går hon och ställer sig vid grinden. Hon vill ut.
Jag öppnar givetvis glatt åt lilla ärtan och ler lite sådär alldeles extra. Hon är ju häftig. Lilla ärtan går vidare till entrédörren. Där hittar hon en till sopkorg och rotar med stor omsorg i den ända ner till botten. Intresserat och systematiskt går hon igenom sopkorgen med dess allehanda innehåll. Hon plockar upp tomma plastpåsar från sopkorgen och viker ihop dom och stoppar dom in en annan påse för senare behov.
Det där är en synnerligen skamlös ärta, tänker jag imponerat. Nog för att folk brukar samla och plocka lite överst sådär i sopkorgarna, men den här är något verkligen utöver det extra. En raritet.
En stund efter att lilla ärtan lämnat stationen, smyger sig en mystisk sopdoft in på stationen.
För mitt inre öga ser jag henne stå i en container och systematiskt rota och checka grejerna.
Vilken Hjältinna.
22 november 2007
Psst, du... köp ett gäng spärrar oxå

Vad väntar du på? Gå in på Tradera och börja buda nu då.
Sätt din egen spärrvakt exempelvis vid din ytterdörr.
Ge spärrvakten en etthundra år gammal stämpel och lite papperslappar (det är inte så noga!) och skäll på spärrvakten efter noter att den inte ska vinka förbi en massa folk sådär. Säg valfritt belopp som spärrvakten ska ta ut i avgift och sen är det hela i ruljans så att säga och då är det bara att bjuda hem alla gamla snåla polare som du vill ge igen på för gammal ost.
Spärrvakten kan med fördel även placeras vid entrén till en större galleria.
Givetvis kan spärrvakten trolla med knäna och tyda vilken diffus taxehandbok som helst.
16 november 2007
Nuckorna demonstrerar, nuckorna har fått nog
Ur dagstidningen Stockholm City:
"SL överväger att bryta samarbetet med leverantören av det nya biljettsystemet SL access.
-Det är helt oacceptabelt att systemet blir ytterligare försenat, säger trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm"
Nejmen herreGUUUUD!? Australiensiska ERG hade (och har!) ju problem att hålla avtalstiderna med de andra företagen som anlitat dom innan SL och då finns det ju inte en möjlighet att dom kan ha samma problem med SL!?
Det kunde inte SL ha vetat att det skulle bli såhär!
ERG har under de senaste åren brottats med stora ekonomiska och tekniska problem.
Nejmen herreGUUUUD!? Hur kunde detta hända!?
ERG har ju bara varit på konkursens brant redan innan SL anlitade dom... och så kommer dom och har ekonomiska problem NU också!? Dom borde skämmas, för det kunde ju inte SL ha vetat att det kunde bli såhär ju!
Företaget ERG:s bristande förmåga att hålla ingångna avtal gör att vi nu undersöker vilka möjligheter som finns för att gå skilda vägar och ta hjälp av en annan leverantör, säger Christer G Wennerholm.
Prutt-ERG!!! :-(
För det är ju inte SL som har för trög aktivitet innanför hjärnbarken!!!
Basta!
"SL överväger att bryta samarbetet med leverantören av det nya biljettsystemet SL access.
-Det är helt oacceptabelt att systemet blir ytterligare försenat, säger trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm"
Nejmen herreGUUUUD!? Australiensiska ERG hade (och har!) ju problem att hålla avtalstiderna med de andra företagen som anlitat dom innan SL och då finns det ju inte en möjlighet att dom kan ha samma problem med SL!?
Det kunde inte SL ha vetat att det skulle bli såhär!
ERG har under de senaste åren brottats med stora ekonomiska och tekniska problem.
Nejmen herreGUUUUD!? Hur kunde detta hända!?
ERG har ju bara varit på konkursens brant redan innan SL anlitade dom... och så kommer dom och har ekonomiska problem NU också!? Dom borde skämmas, för det kunde ju inte SL ha vetat att det kunde bli såhär ju!
Företaget ERG:s bristande förmåga att hålla ingångna avtal gör att vi nu undersöker vilka möjligheter som finns för att gå skilda vägar och ta hjälp av en annan leverantör, säger Christer G Wennerholm.
Prutt-ERG!!! :-(
För det är ju inte SL som har för trög aktivitet innanför hjärnbarken!!!
Basta!
09 november 2007
Är svart en inre färg?
- Jag glömde en grön påse på tåget med viktiga papper!
Jag noterar att medelåldersdamen är mycket upprörd och jag försöker få reda på åtminstone vilken vagn hon satt i - vilket skulle visa sig inte vara den allra lättaste av uppgifter.
Jag ringer till trafikledningen och dom säger att jag ska ringa tillbaka om 5-10 minuter, då får jag svaret på om föraren fann den begärliga påsen eller ej.
- Jag ska ringa tillbaka till dom om 5-10 minuter, så du kan stå där borta och vänta så länge, säger jag till damen och pekar på allt som är bortåt från spärrluckan.
Hon viker inte en milimeter.
Hon står kvar som ett missnöjt och argt stenstod mitt framför luckan och stirrar på mig.
Okej, tänker jag, "Arga leken börjar nu", tydligen.
Jag ser en bok som hon håller i famnen. Titeln är mycket väl synlig då hon håller boken upp mot bröstet, "Din personliga inre färg".
"Den låg på golvet", säger hon plötsligt.
Jag ger henne bara en blick som säger att "du, det är lite sent att tillägga det nu".
Men, ve den som ger sig; "Det var ett kinesiskt tecken på påsen."
Lite över fem minuter har äntligen gått och jag ringer trafikledningen igen.
"Vi hittade bara en blå påse med en matlåda i", säger dom.
Damen växlar från stålgrå till svart som ett åskmoln och jag hör nästan mullret när blixtrarna slår omkring henne.
Svart var nog hennes inre färg, misstänker jag.
Jag noterar att medelåldersdamen är mycket upprörd och jag försöker få reda på åtminstone vilken vagn hon satt i - vilket skulle visa sig inte vara den allra lättaste av uppgifter.
Jag ringer till trafikledningen och dom säger att jag ska ringa tillbaka om 5-10 minuter, då får jag svaret på om föraren fann den begärliga påsen eller ej.
- Jag ska ringa tillbaka till dom om 5-10 minuter, så du kan stå där borta och vänta så länge, säger jag till damen och pekar på allt som är bortåt från spärrluckan.
Hon viker inte en milimeter.
Hon står kvar som ett missnöjt och argt stenstod mitt framför luckan och stirrar på mig.
Okej, tänker jag, "Arga leken börjar nu", tydligen.
Jag ser en bok som hon håller i famnen. Titeln är mycket väl synlig då hon håller boken upp mot bröstet, "Din personliga inre färg".
"Den låg på golvet", säger hon plötsligt.
Jag ger henne bara en blick som säger att "du, det är lite sent att tillägga det nu".
Men, ve den som ger sig; "Det var ett kinesiskt tecken på påsen."
Lite över fem minuter har äntligen gått och jag ringer trafikledningen igen.
"Vi hittade bara en blå påse med en matlåda i", säger dom.
Damen växlar från stålgrå till svart som ett åskmoln och jag hör nästan mullret när blixtrarna slår omkring henne.
Svart var nog hennes inre färg, misstänker jag.
31 oktober 2007
Kollektivt är kul
Tar plats i den näst intill tomma vagnen. Slår mig ner i min favorithörna vid fönstret och ställer väskan på sätet bredvid. Jag plockar upp en gammal tidning och börjar läsa om det elaka gatuvåldet.
Påklivandes kommer nu även två gamla kärringar, såna där du vet vars mungipor övertygar även den mest inbitna trögskallen att: ”Jo, gravitationen kommer faktiskt underifrån, och den är stark, jättestark.”.
Den ena kärringen ställer sig vid min väska.
Hon stirrar överlägset på mig.
Jag tittar förvånat på den ena kärringen för att sedan titta lika förvånat på den andra. Ty, hela vagnen är ju tom i övrigt så de torde hitta trevligare sittplatser.
- Flytta den där! Jag ska sitta där!
Jag tänker att ”jaja, man får väl ha överseende med dom där galna kärringarna som gravitationen har tärt lite väl extra hårt på”, så jag tar min väska i knäet och håller tyst.
I och med att min väska är så stor och den ligger i min famn, ja då måste jag ju sträcka ut armen lite extra, inte för mycket, nej det är ju bara vulgärt, men bara lite lagom för att vara på gränsen till oförskämd. När jag läser artikeln om gatuvåldet alltså.
- Du får inte ha din arm över på min sida! Skriker kärringen.
- Är det så att du störs, ja då kan du givetvis flytta till vilket annat säte som helst, då vagnen faktiskt är tom.
- Du måste flytta på dig! Bort med dig! Jag vill sitta här och jag ska sitta här!
- Nej du, jag satt här först och du kom hit och var oförskämd. Du kan gott välja ett annat säte.
- Det är du som ska flytta på dig!
Då jag beslutar mig för att den här konversationen är av en grad avsevärt under den absoluta nollpunkten, fortsätter jag att läsa tidningen och hon försöker då och då att knuffa tillbaka min arm, utan resultat.
Jag ifrågasätter förundrat tidningsartikeln: ”Men är verkligen dom där gatuvåldssiffrorna så orimliga och konstiga att förstå sig på? Jag menar, stan är ju full av galna kärringar?”
Slut på filosofieaftonen.
Dags att kliva av.
Jag reser mig upp och hon flyttar inte på sina ben så jag stöter mot dem lite extra kraftigt.
"Because she´s worth it!"
Påklivandes kommer nu även två gamla kärringar, såna där du vet vars mungipor övertygar även den mest inbitna trögskallen att: ”Jo, gravitationen kommer faktiskt underifrån, och den är stark, jättestark.”.
Den ena kärringen ställer sig vid min väska.
Hon stirrar överlägset på mig.
Jag tittar förvånat på den ena kärringen för att sedan titta lika förvånat på den andra. Ty, hela vagnen är ju tom i övrigt så de torde hitta trevligare sittplatser.
- Flytta den där! Jag ska sitta där!
Jag tänker att ”jaja, man får väl ha överseende med dom där galna kärringarna som gravitationen har tärt lite väl extra hårt på”, så jag tar min väska i knäet och håller tyst.
I och med att min väska är så stor och den ligger i min famn, ja då måste jag ju sträcka ut armen lite extra, inte för mycket, nej det är ju bara vulgärt, men bara lite lagom för att vara på gränsen till oförskämd. När jag läser artikeln om gatuvåldet alltså.
- Du får inte ha din arm över på min sida! Skriker kärringen.
- Är det så att du störs, ja då kan du givetvis flytta till vilket annat säte som helst, då vagnen faktiskt är tom.
- Du måste flytta på dig! Bort med dig! Jag vill sitta här och jag ska sitta här!
- Nej du, jag satt här först och du kom hit och var oförskämd. Du kan gott välja ett annat säte.
- Det är du som ska flytta på dig!
Då jag beslutar mig för att den här konversationen är av en grad avsevärt under den absoluta nollpunkten, fortsätter jag att läsa tidningen och hon försöker då och då att knuffa tillbaka min arm, utan resultat.
Jag ifrågasätter förundrat tidningsartikeln: ”Men är verkligen dom där gatuvåldssiffrorna så orimliga och konstiga att förstå sig på? Jag menar, stan är ju full av galna kärringar?”
Slut på filosofieaftonen.
Dags att kliva av.
Jag reser mig upp och hon flyttar inte på sina ben så jag stöter mot dem lite extra kraftigt.
"Because she´s worth it!"
27 oktober 2007
OBS skitviktigt!
En gubbelubbe kommer skyndsamt från tåget och ställer sig vid grinden.
- Kan du öppna grinden, jag måste bajsa!
- Kan du öppna grinden, jag måste bajsa!
29 september 2007
Konstiga regler #1
Sitter här och funderar över hur det skulle se ut när en betalande sjuåring tar med sig ett fritt (STORT!) antal barn under sju år.
Det är helt möjligt, enligt taxehandboken.
Jag tänker mig ett stort böljande hav av tvååringar som skriker och just precis lärt sig gå.
Och en betalande sjuåring.
Frågan är; ska jag ringa och varna trafikledningen då som sedan varnar tågförarna?
Svaret är; Ja, om något av barnen vinglar när det passerar spärrlinjen, eller beter sig redlöst på något vis, ska jag göra det.
Gudskepris att det finns regler.
Det är helt möjligt, enligt taxehandboken.
Jag tänker mig ett stort böljande hav av tvååringar som skriker och just precis lärt sig gå.
Och en betalande sjuåring.
Frågan är; ska jag ringa och varna trafikledningen då som sedan varnar tågförarna?
Svaret är; Ja, om något av barnen vinglar när det passerar spärrlinjen, eller beter sig redlöst på något vis, ska jag göra det.
Gudskepris att det finns regler.
28 september 2007
Nakenchocken i luckan
”Åh neeej!”, tänkte jag först deprimerat när jag såg företagets nya variant av vita damblus som inte döljer en endaste åtråvärd detalj där under.
Denna negativa tanke skiftade dock mycket snart till ett betydligt gladare ”åh JAAAA!”.
Ty, med en blus som denna som har en så pass låg trådtäthet, eller ska jag kanske kalla det hög trådtunnhet, kan jag ha mycket kul på arbetet.
Kanske ett par tofsar förföriskt dinglandes från vardera you-know-what kunde vara ett sätt att reta trafikanternas sinnen med?
Eller kanske en fräsig leopardkorsett där under? Ja, jag torde kanske rent ut av skriva en lapp på korsetten ”Grrr... Hey Sexy! Ses efter jobbet! … You wish!”.
När arbetsledningen kommer på besök och gormar ”av med dom där underkläderna!”, ja då ser jag bara teatraliskt förnärmad ut och säger ”Snusker!”.
För att matcha den sexiga genomskinliga toppen, måste jag givetvis ha något fräsigt och lustfyllt på underkroppen.
Vad sägs kanske om en kjol (fasiken att det inte finns minikjolar kvar i sortimentet!) och till den ett par kinky nätstrumpbyxor?
I och med att skorna till uniformen bör vara svarta, ja då har jag givetvis på mig ett par högklackade svarta lackskor vars utformning intygar om en total avsaknad av kyskhet.
Kort där efter kan jag ge mig fasiken på att det inte snålas in på blusarna längre.
(Eller kanske det snålas än mer???)
”Det får kosta skjortan!”, gormilormar ledningen och sen badar vi alla i nunneliknande uniformer gjorda av tygväv tjock som en cykels gummidäck.
Jaha, varför den där nunneuniformen nu då, sitter jag här i spärren och förundras till synes förvånat över då.
Sen kan jag skrocka alldeles gott och äta en stor näve popcorn.
Denna negativa tanke skiftade dock mycket snart till ett betydligt gladare ”åh JAAAA!”.
Ty, med en blus som denna som har en så pass låg trådtäthet, eller ska jag kanske kalla det hög trådtunnhet, kan jag ha mycket kul på arbetet.
Kanske ett par tofsar förföriskt dinglandes från vardera you-know-what kunde vara ett sätt att reta trafikanternas sinnen med?
Eller kanske en fräsig leopardkorsett där under? Ja, jag torde kanske rent ut av skriva en lapp på korsetten ”Grrr... Hey Sexy! Ses efter jobbet! … You wish!”.
När arbetsledningen kommer på besök och gormar ”av med dom där underkläderna!”, ja då ser jag bara teatraliskt förnärmad ut och säger ”Snusker!”.
För att matcha den sexiga genomskinliga toppen, måste jag givetvis ha något fräsigt och lustfyllt på underkroppen.
Vad sägs kanske om en kjol (fasiken att det inte finns minikjolar kvar i sortimentet!) och till den ett par kinky nätstrumpbyxor?
I och med att skorna till uniformen bör vara svarta, ja då har jag givetvis på mig ett par högklackade svarta lackskor vars utformning intygar om en total avsaknad av kyskhet.
Kort där efter kan jag ge mig fasiken på att det inte snålas in på blusarna längre.
(Eller kanske det snålas än mer???)
”Det får kosta skjortan!”, gormilormar ledningen och sen badar vi alla i nunneliknande uniformer gjorda av tygväv tjock som en cykels gummidäck.
Jaha, varför den där nunneuniformen nu då, sitter jag här i spärren och förundras till synes förvånat över då.
Sen kan jag skrocka alldeles gott och äta en stor näve popcorn.
04 september 2007
Kapten Haddock for spärris!
- Bomber och granater! Bandit! Din luskung! Parasit!
Där upptäckte Kapten Haddock att trafikanten har en förfalskad SMS-biljett.
Numret man betalar till är 72150, så därför antog den listiga trafikanten att biljetten även kommer från det numret och då blir ju spärrisen nöjd och släpper igenom en!
Eller kanske inte riktigt.
- Gamla knölsvan! Far och flyg! Vedervärdige!
Trafikanten blir kallsvettig och Kapten Haddock passar på att prata riktigt riktigt högt i mikrofonen så att alla andra i vänthallen hör vilken skojare som är framme vid luckan och försöker luras, som i sin tur gör att resultatet blir en sämre kollketivtrafik för dem alla - det vet dom allt för väl.
”Men .. men..”, säger skojaren. Skojaren knappar hysteriskt på mobiltelefonen. In på IR-portsmenyn, sätter på och stänger av IR för att sedan gå in till SMS-menyn och hysteriskt skriva ett SMS, fast det inte blir nåt SMS ... för att där efter...
- JAG KÖPER EN BILJETT!
Trafikanten springer därifrån för att inte synas åter.
- Ditt bjäbbande spöke! Din stendöva stallknekt! Pottsorkar och palsternackor!
När showen är slut återgår dom andra trafikanterna som står och väntar i vänthallen till sitt.
- Vid alla nerlusade sopprötter! Din olycka! Dårhushjon!
Kapten Haddock tar hand om nästa dam, som försöker springa förbi viftandes med en utgången biljett.
Ibland önskar man allt att man var Kapten Haddock vid såna där tillfällen.
Där upptäckte Kapten Haddock att trafikanten har en förfalskad SMS-biljett.
Numret man betalar till är 72150, så därför antog den listiga trafikanten att biljetten även kommer från det numret och då blir ju spärrisen nöjd och släpper igenom en!
Eller kanske inte riktigt.
- Gamla knölsvan! Far och flyg! Vedervärdige!
Trafikanten blir kallsvettig och Kapten Haddock passar på att prata riktigt riktigt högt i mikrofonen så att alla andra i vänthallen hör vilken skojare som är framme vid luckan och försöker luras, som i sin tur gör att resultatet blir en sämre kollketivtrafik för dem alla - det vet dom allt för väl.
”Men .. men..”, säger skojaren. Skojaren knappar hysteriskt på mobiltelefonen. In på IR-portsmenyn, sätter på och stänger av IR för att sedan gå in till SMS-menyn och hysteriskt skriva ett SMS, fast det inte blir nåt SMS ... för att där efter...
- JAG KÖPER EN BILJETT!
Trafikanten springer därifrån för att inte synas åter.
- Ditt bjäbbande spöke! Din stendöva stallknekt! Pottsorkar och palsternackor!
När showen är slut återgår dom andra trafikanterna som står och väntar i vänthallen till sitt.
- Vid alla nerlusade sopprötter! Din olycka! Dårhushjon!
Kapten Haddock tar hand om nästa dam, som försöker springa förbi viftandes med en utgången biljett.
Ibland önskar man allt att man var Kapten Haddock vid såna där tillfällen.
28 augusti 2007
Ior skrattar inte han heller
Hur många människor, som inte är från vettet, sitter och skrattar för sig själva?
Nä just det, inte vidare värst många.
Hörde av en kollega att en skolklass fått till uppdrag att hitta en glad spärrvakt.
Han var ruggigt populär.
För det fanns ju tydligen ingen annan.
Ty som spärrvakt får man höra så mycket gnat och gnäll från alla håll och kanter, att det vore ju rent nästan sådär förhöjt Jesus-aktigt om man satt där leende och som med en gloria.
Ja, nästan tamejfan rent dåraktigt.
Nä just det, inte vidare värst många.
Hörde av en kollega att en skolklass fått till uppdrag att hitta en glad spärrvakt.
Han var ruggigt populär.
För det fanns ju tydligen ingen annan.
Ty som spärrvakt får man höra så mycket gnat och gnäll från alla håll och kanter, att det vore ju rent nästan sådär förhöjt Jesus-aktigt om man satt där leende och som med en gloria.
Ja, nästan tamejfan rent dåraktigt.
17 augusti 2007
Småpotatis-Joe & Calle-kula = avis
Hähähä! Joe Labero och den där Carl-Einar Häckner, ja dom kommer att verka vara nyböarjare när nuckan sätter igång att trolla!
Nu har jag fått ett testkort till det kommande inpasseringssystemet där en sensor i spärren känner av kort som är i närheten och då öppnar sig spärren, om kortet är giltig dvs.
Kreativ som nu nuckan är, planerar jag givetvis kommentarer som jag ska säga till förundrade medresenärer!
- Sesam öppna dig! Ska jag säga och sträcka ut armarna mot spärren som på nåt mirakulöst sätt öppnar sig (testkortet e gömt i handen såklart).
- Oj, kanske nån säger då. Eller åtminstone tittar lite sådär ojigt på mig.
Då kan jag säga:
- Det tar tid att få in knixen, men öva vettja!
Så säger jag till alla dom där ojarna och sen är T-banan full av sesam öppna dig-ojare.
Finemang!
Sen ska jag vid andra tillfällen ha kortet i bakfickan på jeansen och lixom sätta mig lite sexigt på kortavläsaren. Sen när spärren öppnas, ja då ska jag säga "den måste gilla min häck" till en såndär ojare.
Sen kan jag säga, om jag vill vara lite elak:
- Prova det där du med!
Finemang!
Sen kan jag ha kortet i ytterfickan av väskan och säga till trafikanterna vid spärrarna att:
- Hundra spänn på att den där spärren diggar min moonwalk!
Och så moonwalkar jag förbi spärren med väskan nära sensorn och...
Finemang!
Och sen ska jag...
Kreativitet är viktigt sa min gamle lärare förresten till mig en gång i tiden.
Nu har jag fått ett testkort till det kommande inpasseringssystemet där en sensor i spärren känner av kort som är i närheten och då öppnar sig spärren, om kortet är giltig dvs.
Kreativ som nu nuckan är, planerar jag givetvis kommentarer som jag ska säga till förundrade medresenärer!
- Sesam öppna dig! Ska jag säga och sträcka ut armarna mot spärren som på nåt mirakulöst sätt öppnar sig (testkortet e gömt i handen såklart).
- Oj, kanske nån säger då. Eller åtminstone tittar lite sådär ojigt på mig.
Då kan jag säga:
- Det tar tid att få in knixen, men öva vettja!
Så säger jag till alla dom där ojarna och sen är T-banan full av sesam öppna dig-ojare.
Finemang!
Sen ska jag vid andra tillfällen ha kortet i bakfickan på jeansen och lixom sätta mig lite sexigt på kortavläsaren. Sen när spärren öppnas, ja då ska jag säga "den måste gilla min häck" till en såndär ojare.
Sen kan jag säga, om jag vill vara lite elak:
- Prova det där du med!
Finemang!
Sen kan jag ha kortet i ytterfickan av väskan och säga till trafikanterna vid spärrarna att:
- Hundra spänn på att den där spärren diggar min moonwalk!
Och så moonwalkar jag förbi spärren med väskan nära sensorn och...
Finemang!
Och sen ska jag...
Kreativitet är viktigt sa min gamle lärare förresten till mig en gång i tiden.
13 augusti 2007
Eskortservice, såklart
- Men asså nu har min mobil lagt av. Den har inge batteri och jag har köpt en SMS-biljett, vad ska du göra åt det? Säger den blonda puman.
- Alltså, det är ju ditt ansvar att ha tillräckligt med batteri för att kunna visa upp biljetten. Det kan inte vi stå för.
- Jamen herre guuuud, vad dåliga SL är!!! Jamen jag har ju biljetten här i så SL kan ju se den sen när jag kommer hem!!!
Hmmm... Nån gobit från kontrollen som vill följa en blond puma hem?
Snälla, nån?
- Alltså, det är ju ditt ansvar att ha tillräckligt med batteri för att kunna visa upp biljetten. Det kan inte vi stå för.
- Jamen herre guuuud, vad dåliga SL är!!! Jamen jag har ju biljetten här i så SL kan ju se den sen när jag kommer hem!!!
Hmmm... Nån gobit från kontrollen som vill följa en blond puma hem?
Snälla, nån?
Jag är nog bara kinkig och behöver pampers
Just precis när jag sitter här och undrar om kanske möjligen Antikrundan kan masa sig hit för att värdera den gamla stämpeln, gurglar jag till...
Sen kommer ett stort spontant skratt för att slutligen avlösas av en potpurri av känslor som sliter mig någonstans mellan förtvivlan och pinsamhet.
Personaltidningen stoltserar över utvecklingen.
Borde inte utvecklingen gått lite snabbare ändå?
Eller är det bara jag som är synnerligen kinkig?
RSVP
(Klicka på bilden för att se en förstoring)
Sen kommer ett stort spontant skratt för att slutligen avlösas av en potpurri av känslor som sliter mig någonstans mellan förtvivlan och pinsamhet.
Personaltidningen stoltserar över utvecklingen.
Borde inte utvecklingen gått lite snabbare ändå?
Eller är det bara jag som är synnerligen kinkig?
RSVP
(Klicka på bilden för att se en förstoring)
10 augusti 2007
Måste skaffa draculagaddar också
- Jag vet inte varför, men jag gillar inte dig, säger fyllskallen som är stammis på stationen och stoppar in sin remsa i luckan.
Hmmmm, tänker jag djupt.
Kan det kanske ha nåt att göra med att jag inte gillar honom heller?
Ty, var gång han stoppar in sina lortiga händer genom luckan, fylls hela spärren av en ilsket illaluktande rökdoft.
Det i sin tur kan mycket väl avspegla sig med en vämjelig min i min nuna som gör att han, otroligt nog i detta fall, uppfattar ansiktsgrimagen helt och hållet undermedvetet?
Om det tvistar de lärde. Kanske.
Hmmmm, tänker jag djupt.
Kan det kanske ha nåt att göra med att jag inte gillar honom heller?
Ty, var gång han stoppar in sina lortiga händer genom luckan, fylls hela spärren av en ilsket illaluktande rökdoft.
Det i sin tur kan mycket väl avspegla sig med en vämjelig min i min nuna som gör att han, otroligt nog i detta fall, uppfattar ansiktsgrimagen helt och hållet undermedvetet?
Om det tvistar de lärde. Kanske.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)