Första dagen med kineserna

Idag snålades det inte på pennor minsann, från att vi inte fått pennor av ren tradition, badade nu varje spärr i ett tjog pennor. Till och med skrivblock fanns det. Ja, det liknade nästan ett helt vanligt kontor, vilket man verkligen inte är van vid. Och intranätet hade kommit igång också, dagen till ära. Skrivaren kom igång efter några våldshandlingar och hot. Helt plötsligt befann man sig i en någorlunda modern tidsepok. Bara den 50 år gamla stämpeln, som även finns på museum i Finland, drog ner genomsnittet, och det väldigt drastiskt.

Farväl fransos-Veolia!

Men såna grejer har jag inte tid att tänka på mer nu, när det finns lattjo grejer istället.

Imorgon får jag nog äntligen ta med mej en sån där lyckokatt till jobbet! Som jag har längtat. Dom ska ju vara bra för affärerna sägs det. Kontantkupongerna går åt som smör så jag kan terrorisera Rapid stup i kvarten o dom i sin tur undrar hur fasiken jag gör för att vara så enerverande. Roligt!

Sen tänkte jag att jag ska hänga upp lite såna där guldmynt och vindspel (bra vibbar!). Och så ska jag sätta ett stort segelskepp fullt med mynt precis vid kundentrén också. Nu får jag kasta baguetten och införskaffa lattjo bling-bling-prylar!

Nuckan reder ut näspetning i luckan

I dagens DN fann jag en mycket intressant kommentar som hade en betydligt intressantare vinkel än själva artikeln.

Kommentaren är intressant på så vis att själva näspetningen har varit ett hett diskussionsämne den senare tiden och många har, sedan alcogelen infördes (inför influensan), avstått helt från toabesök, alternativt har personalen utvecklat maniska (och då mindre önskvärda) beteenden.

Det denna exemplariska spärrexpeditör faktiskt gör, är att helt enkelt strunta i hela den logiska rengöringsloopen (mer om den fina grejen här). Genom att använda fingret, och inte papper, undslipper den klipska spärrexpeditören hela loopen på ett smidigt vis som gör att arbetspasset kan fortskrida utan förhinder.

Som du ser, du smarta läsare, ser du att om spärrexpeditören väljer att snyta sig, kan spärrexpeditören inte arbeta för resten av dagen då loopen har slagit ut i full blom.

Men ha förtröstan; då MTR tar över på måndag, kommer Veolias alla dokument (inklusive den mycket olyckligt formulerade handtvättsinstruktionen!) att vara företagshemligheter. Det betyder alltså att spärrepxeditörerna inte längre är fast i den logiska rengörinsloopen och då kan de faktiskt skönt nog ta ett papper och snyta sig och för att efter det hantera kupongerna.

Nuckan till din tjänst! Jag tar gärna emot fler intressanta frågor här på redaktionen.

Ebola

Idag blev vi av med elaka ebola. Viruset alltså. Inget annat.

100 roliga dagar!

"-Vi kommer att städa precis allt, väggar, delar av tunnlarna, delar av spåren, fönster, allt, säger hon." Säger Bess alltså, kinesen på MTR. Vilket proffs! Och 100 dagar ska det ta! Alltså november, december, januari!

Hur många andra än just kineserna skulle klara av att spola uteperrongerna mitt i vintern med högtryck eller skurmaskiner eller vad för fantastiska grejer de nu använder? Har de gigantiska varmluftstorkar på plats?

Dessa 100 dagar blir mycket intressanta. Se riktiga proffs som jobbar, gå till närmaste uteperrong i januari vettja! Tjing-tjong för nu! :-)

Nuckan har fått post...

Från de nya kineserna i tuben! Det första jag läser är roligt nog Vi har som mål att vinna utmärkelsen "A great place to work". Varför är det svårt att sluta skratta nu undrar jag?

Vad händer nu exempelvis med elaka små personalmän? (Obs, länken helt och hållet slumpmässig, givetvis!) Blir det ingen mer tortyr från måndag? Eller övergår det till en mer genomtänkt sublim kinesisk tortyr kanske? Som i spärrarna där det droppar in vatten när det regnar, ja kinesisk vattentortyr alltså?

Den som överlever får se!

Stockholms blodbad nummer två?

Oj voj, de misshandlade parkeringsvakterna har sannerligen mycket att lära av den nya tunnelbaneentreprenören MTR! Trevlighet är nyckeln! Möter du en påtänd rasande blandmissbrukare? Lugn, var trevlig så går allting bra! Möter du en psykotisk trafikant som av misstag tar dig för ett elakt troll? Lugn, var bara trevlig så är hela situationen cool! Det vet MTR för det har dom ju tagit reda på. Tack och lov, annars skulle jag trott att det var livsfarligt ju. :-)

De kommande perrongvärdarna i tunnelbanan som ska mota bort trafikanterna från tågen så att tågen kan gå i tid, de kan allt om trevlighet. Ja, de är faktiskt till och med utbildade i trevlighet och inga horder av stressade trafikanter med tunnelseende i världen kan stå emot deras enorma trevlighet. Från att trafikanterna knuffar undan allt som kommer i deras väg och skriker arga glåpord, blir de snälla som lamm och väntar gärna i tre minuter till nästa tåg, för perrongvärden är ju trevlig.

MTR kan allt om stockholmare. Eller gjordes deras undersökning i Kina? Med högsta sannolikhet må det vara så, för tunnelbanepersonalen upplever något helt annat. Men personal med lång erfarenhet av trafikanter i Stockholm har ju givetvis inte tillräckligt med erfarenhet för att veta det ju. Tack och lov så vet MTR personalens bästa! :-)

Ologiska Stockholmare

- Den där sms-biljetten gick ut igår.
- Jamen, de ska ju gälla några timmar eller nåt.
- Alltså, biljetterna gäller i 75 minuter men din gick ut för över 24 timmar sedan. Det är ganska många timmar, eller hur?
- Jamen, den ska ju gälla i några timmar. Stockholmare...!

Hej Göran,

du verkar ha i stort sett tillräcklig kompetens för befattningen som SL:s nya VD. Kanske lite mer närkamp med tantkäpp vore önskvärd också, men ingen har ju allt. Nu vill vi spärrisar höra marschmusik som skränar ut ur varje högtalare så trafikanterna vet vilken takt dom ska gå i (o inte springa omkull alla andra). Tungt beväpnad militärpolis önskas vid spärrlinjen. Den som tränger sig före de andra i kön ska göra 200 armhävningar i en speciell straffzon och plankar man får man jobba helg, exempelvis skura T-centralen med tandborste. Okej Göran, överens?

Hundkex som belöning, tack!

- Dom har tagit min väska, varsågod!
Mannen talar med öststatsbrytning och det kursiverade uttalas på ett mycket forcerat sätt. Vi är mitt inne i en mycket avancerad diskussion om huruvida man måste betala för sig eller ej när väskan är påstått snodd. Mannen verkar väldigt gärna vilja att jag säger artighetsfrasen ”varsågod”.
- Nej, du måste ha färdbevis för att åka.
- Varsågod!
- Nej.
- Var-så-god!
- Nej. Dessutom har du flera hundralappar i handen, så du har ju pengar.
- Dom är inte mina! utropar han och viftar med armarna argt mot perrongen.Var-så-god! Var-så-god! Han beordrar som en general och hakorna skvalpar där under det vidöppna men motsägelsefullt arga artighetsfrasgapet som pryds av ett stort klarrött fält där över, med vaga konturer av potatisnäsa och runda goa kinder där under.
- Nej.
- Dom här pengarna är inte mina! Var-så-goood!
Hur givande jag än anser att diskussionen är, så faller nu luckan obarmhärtigt ned för att understryka att det är slut-varsågodat för nu.

"Var-så-god!" är det sista jag hör när varsågod-mannen plötsligt får giraffben och sonika kliver över spärrpinnen som en prima ballerina med ölkagge och näven med pengarna i hyttandes mot lite varstans där det kan tänkas finnas någon som bryr sig.

Från kändis till doldis

Tillräckligt länge har nuckan suttit här i luckan och blivit avis på snutarna som kommer förbi spärrluckan och lite så där hemligt dolt visar upp snutbrickan som färdbevis.

Nuckan vill ju också känna sig lite så där speciell. Vem hör inte bön, om inte MTR som tar över kajutan den 2 november! På windstoppern finns en logo som mestadels är dold av armhålan. Med lite lite hängig hållning, som många ändå har, döljs den helt. Perfa!

Nu kan nuckan också gå anonym på stan, precis som civilspanande snutarna. När identifiering sedan behövs, lyfter nuckan bara på armen, så att armhålan syns. Finemang!

Tala är silver, tiga är guld

Ledarskribenten i dagens Expressen är jättearg. Figurer med modeväskor plankar och ställer där med till det för välfärdssamhället.

Sen fortsätter hon med att vi spärrexpeditörer har till uppgift att vakta spärrlinjen och hon undrar underförstått om vi är för dumma för att förstå att vi faktiskt blir förödmjukade av plankarna.

Behöver man som journalist på en av sveriges större dagstidningar inte kolla fakta innan man skriver något undrar jag nu? Spärrvakter har det inte funnits på mycket länge här i tunnelbanan. Nuförtiden är vi anställda som spärrexpeditörer och SL anser att det är av yttersta vikt att vi ger trafikanterna en god service och har tillsyn över stationerna. Vi ska alltså inte vakta spärrarna som står där och faktiskt får sköta sina alldeles egna jobb. Det är alltså i detta fallet själva spärrarna som i så fall borde bli förödmjukade. Deras fysiska strukturer är dock anpassade efter plankarens behov, så jag tror inte dom känner sig så förödmjukade då det ligger i deras natur att vara lättgenomträngliga.

Valet är enkelt!

Blondinens fot sparkar och sparkar och med följer kjolstyget. Man skulle kunna tro att hon dansar cancan, om det nu inte vore just för att hon står vid spärrpinnen och sparkar där inunder, för att alltså planka och därmed lura skattebetalarna på 40 riksdaler, och så att de arga betalande i sin tur kan skicka ilskna insändare till dagstidningarna, och så att det hela kan gå runt-runt i all evighet.

Plankandet lyckas inget vidare för den arma blondinen, så hon ställer sig en bit från spärrarna och letar i sin plastkasse efter nåt som hon egentligen inte letar efter. Medan hon håller utkik efter nån som ska igenom barnvagnsgrinden.

Bingo, för blondinen. Nu kommer det en barnvagn vars förare betalar plikttroget. Grinden öppnas och med barnvagnen följer en blondin tätt i släptåg. Det hela uppfattar hon som ytterst pinsamt. Nu måste något givetvis göras uppfattar den plikttrogna spärrvakten, om inte för pliktskyldighetens skull, så ändå för nöjets!

- Hallå!? Din biljett tack! utropar spärrexpeditören så högt som möjligt så att alla närvarande, utöver blondinen, ska höra vad som utspelas.

Skamset med ansiktet mot golvet går blondinen snabbt iväg med sina dyra märkeskläder, och lägger troligen de sparade pengarna (som är snodda från SL) på nya dyra märkeskläder. Stackarn, annars har hon ju inte råd heller.

Hittar hon någonsin dit?

- Jag ska till T-banestationen, säger den frodiga damen med en go sydsvensk dialekt.
- Det finns 100 tunnelbanestationer, är det kanske T-centralen du menar?
- Nej, hon sa att det var T-banestationen. Det var det nog.
Jag stämplar remsan och önskar en trevlig resa medan en frågande tanke växer inom mig.

Nu blir det livat på kåken?

Döm om min förvåning, nu får tydligen kontrollanterna bötfälla trafikanterna för tjyvåkning. Det som tidigare enbart varit förunnat polis, tullverk och kustbevakning är nu även berättigat till SL:s kontrollanter.

"Det första många tänker om oss är ”de ska bötfälla oss””, säger kontrollanternas arbetsledare. Ett mullrande skratt hörs från mitt förundrade gap och jag tänker att, nej så där tänker trafikanterna nog inte, men kanske tänker dom ”ve och fasa, nu måste jag betala tilläggsavgift!”. Det är ju det som till dags datum varit benämningen då SL:s kontrollanter enligt lag, tills nu då, inte haft lagen på sin sida vid eventuella bötfällanden av trafikanterna. ”Men det är inte sant”, fortsätter kontrollanternas arbetsledare, ”vår huvuduppgift är inte att bötfälla folk, utan att ge service. Bötfällningen är sekundär.”.

Hur kan det komma sig, undrar jag djupt, att en så pass betydande lagändring endast basuneras ut litegrann i en anspråkslös stadsdelstidning? Hur kan det fortfarande kallas tilläggsavgift i SL:s egena informationsbroschyrer?

För mitt inre öga, ser jag tusentals av vildsinta trafikanter som känner sig tagna på sängen när dom haffas och nu stormar dom SL-byggnaden för att kräva att få tillbaka den gamla hederliga tilläggsavgiften igen.

Om böterna inte betalas, är lägsta fängelsestraffet två veckor, enligt Wikipedia. Har SL förvarnat de lokala fängelserna undrar jag nu?