04 januari 2007

Dagens ensammaste

Dam som gastar i stationstelefonen:

"Jag har det jobbigt, jag har det jättejobbigt.
Jag känner mig ensam..."

"Näää, jag är inte ensam, men jag känner mig ensam.."

"Lyssna lyssna lyssna nu då! Lyssna på mig! Jag är ensam!
Hallå? Hallå? Hallå?"

Attans, den andra la visst på luren där.
Ensamt värre.

02 januari 2007

It's raining papperslappar

-Alla känner mig här, jag har den i fickan, säger den rosenkindade rultiga tanten och vaggar där efter rakt in i spärrpinnen.
-Alla känner mig här! Släpp in mig! Skriker tanten nu.
-Tyvärr. Jag känner inte igen dig och jag vet dessutom inte vad du har i din ficka. Jag vill se färdbeviset tack.
-Jag har färdtjänst, säger tanten och tar upp och visar mig sitt blå färdtjänstkortsfodral.
-Det där är ett blått fodral. Jag vill se färdtjänstkortet tack.
-Här är det! Här är det! Rasande tar den rosiga tanten ut en bunt papperslappar ur det blå fodralet.
-Alltså, ett färdtjänstkort ser ut ungefär som ett legitimation, det är ingen papperslapp.
-Jag ska anmäla dig! Här är mitt färdtjänstkort! Dom här har jag alltid åkt på!
Hon kastar sina papperslappar in i luckan.
-Du är varmt välkommen att anmäla mig och dom där papperslapparna har du aldrig kunnat åka på. Ett färdtjänstkort ser ut som ett legitimation ungefär.
-Jag ska anmäla dig! Där efter samlar hon ihop papperslapparna och slänger dom över sin axel. Sen tar hon fram färdtjänstkortet, som legat i det blå fodralets andra ficka.
-Där är det ju, säger jag, tack så mycket. Var god passera.
-Det här är inget färdtjänstkort! Skriker tanten.
-Jo, det är det visst. Var god passera.
-Du sa inte alls att det skulle se ut såhär!
-Jo det sa jag visst. Gå nu tack.
-PLOCKA UPP MINA PAPPER! DU SKA PLOCKA UPP DOM!!!
-Nej, det var du som slängde dom på golvet och då är det du som får plocka upp dom. Dessutom får du inte skräpa ned stationen på det där viset. Plocka upp dem nu.
-Jag ska anmäla dig! Du ska plocka upp dom!
-Nej, du har skräpat ned och du ska plocka upp.
-Du ska ta upp dom!
-Nej, du ska ta upp dom.

Trafikanterna bakom tanten börjar tröttna nu. Tjejen som står bakom tanten plockar upp papperslapparna och ger dom till henne. Den knubbiga tanten rultar rosigt rasande vidare och tjejen bakom får sin biljett stämplad.
-Tusen tack! Ha en trevlig dag.. Jag menar ha en jättetrevlig dag! Säger hon, som om hon tror att jag blivit jätteledsen och illa berörd.
-Ja, ja, ja. Det e lugnt. Ha det trevligt själv, säger jag cool som en pistol.

Inget biter på den hårdnackade lucknuckan. I mitt inre öga ser jag mig ta lite på cowboyhattsbrättet och nicka till lite och tända en tuff cigg, pcis så som Clintan gör. Sen tar jag tåget iväg i skymningen. Yeah.

29 december 2006

Nuckans nyårslöfte 2007!

Perkele! Nu måste man lova sig själv en massa grejer igen då.

1. Jag ska säga ja, ja och åter ja, helt enligt servicerutinerna. Även till sånt som sunda förnuftet helt klart säger att jag borde säga nej till. Men men, vad gör man inte för servicens skull!? Komigen nu då, knarkare som undrar var man kan köpa knark, kärringar som kräver en halvtimme extra tid på stämpeln så dom kan handla i Vällingby och åka tillbaka, fulla snubbar som inte fick nåt ragg på krogen och som vill ha hem nuckan som en sista utväg. Jag säger alltid JAAA!

2. Jag ska lyda alla instruktioner från arbetsledningen slaviskt.
Fast hur i allsindar ska det gå till, undrar nuckan nu. Kön når ju ända till Kina när nuckan ska säga nej (fast som egentligen måste bli ett ja, enligt löfte nr 1) till trafikanter som exempelvis fått biljetten stämplad av en busschaffis som gett en kvart extra tid. Biljetten börjar ju gälla först om en kvart då och då måste den ju ogiltigförklaras av mig, med allt vad det innebär (tjafs, skrik, mordhot, mord, stora chockerande rubriker i skräptidningarna.. osv).
Och sen ska jag exempelvis ena veckan släppa in handikappade trafikanter som viftar med kortet vid grinden, för att nästa vecka inte alls göra så. Då är det en synd och totalt bannlyst! Då ska alla kort givetvis in för visering, även de handikappades.
Och så ska jag köpa biljetter från andra kassor för att pcis efter inte köpa biljetter av nån annan kassa om mina tar slut, det får jag absolut inte göra! Men sen några dar efter så ska jag åter igen absolut köpa biljetter från nån annan kassa om biljetterna tar slut.
Och sen...

§§§8-[AAAAAAAARGH!]

*stackars nuckan får nervsammanbrott och åker in på hospitalet*


--- Gott Nytt!!! ---

20 december 2006

SL-chef i fängelse för fejkfakturor

..står det minsann i SvD!
Den gamle klippan Louis Armstrong har tamejfan rätt, What a wonderul world!


"I see skies of blue and clouds of white
The bright blessed day, the dark sacred night
And I think to myself, what a wonderful world"



Kjell Hultman, tidigare chef vid Storstockholms Lokaltrafik (SL), dömdes i dag av Stockholms tingsrätt till fängelse i ett år och sex månader för grovt mutbrott och trolöshet mot huvudman.


" The colours of the rainbow, so pretty in the sky
Are also on the faces of people going by
I see friends shakin' hands, sayin' "How do you do?"
They're really saying I love you"



Kjell Hultman dömdes även att betala 422 000 kronor i skadestånd till SL samt SL:s rättegångskostnader på drygt 187 000 kronor.


" I hear babies cryin', I watch them grow
They'll learn much more than I'll ever know
And I think to myself, what a wonderful world
Yes, I think to myself, what a wonderful world"



Vad bra! Nu när SL har fått tillbaka en massa skumraskstålars o grejs så har dom ju äntligen råd att köpa in stämpelmaksiner till oss ena skadade stackare i spärrarna som inte kan fixa värsta mysko fejkfaturorna själva för att tjacka snorbilliga (o osnodda!) stämpelmaskiner på typ Plattan!

What a wonderful world!


Här är artikeln!

From me (and min nästan ex-boss Kjell i finkan): We wish you alla a merry christmas!

19 december 2006

Den andra schidan!?

Den raj-rajiga herrn får sin kupong stämplad, sen säger han:
-Jag ska till schtaan...
-Nej men, nu har ju tågen till stan slutat gå. Gå till den andra sidan så kan du ta buss 198 mot stan som går om tio minuter.
-...?
-Alltså, gå ditåt och sen följer du perrongen hela vägen till den andra sidan. Där finner du busshållplatsen!
-Jag ska till andra schidan? Hurrååå?
-Gå, gå, gå, gå.. ditåt! *peka* och sen när du kommit till andra änden, är du framme vid bussen! 198!
-Vaddå andra schidan?
-Alltså, här har du inget att göra, här finns det inget. Nada alltså. Gågågågågågågååå.. ditåt! *peka* TILL DEN ANDRA SIDAN. DEN ANDRA SIDAN. Här finns inget! Se så, skynda dig nu så att du hinner med bussen!

Schnubben ser frågandes ut men han går ändå mot riktningen dit hela min hand pekat en si så där 30 40 gånger.

Fem minuter senare:
-Var fan ÄÄÄR andra schidan???
Ååååh, neeeeej... Nu börjar jag bli tröttare än Trötter.
-Ja men, du ska ju gå ditåt!!! *peka peka peka* Gå gå gå gåååå längst hela perrongen och sen är du på den andra sidan och där finns bussen! Gå gå gå gåååå! Bussen går snart!!!
-Va fan ÄR andra schidan??? Andra schidan...?
-Okej, så vida du inte syftar på Pärleporten, alltså den den andra sidan.. så är det DITÅT! Gå nu!

Schnubben går går går.

En kvart senare:
-VAR FAN ÄÄÄÄÄÄÄR ANDRA SCHIIIIDAN?!?!?!?!?!

...

15 december 2006

Snabba droger, javisst!

Trafikant: -Finns det någon som säljer snabba droger på tåget?
Jag: -Öööh? Jag vet inte.

Efteråt kom jag på att; fasiken, så där skulle jag ju inte sagt!
Enligt charmtrollskursen som spärrisarna fått gå på så har ju faktiskt spärrisarna fått lära sig att inte säga nej och att alltid erbjuda lösningar!
Det var då attans att man alltid kommer på alla korrekta svar så här efteråt:
-Jamenvisst! Gå på tåget och ropa efter en knarklangare så ska du nog se att du kommer i kontakt med en!

11 december 2006

Tunneltrollen

Klapp Klapp,
Klapp Klapp,
Klapp klapp


Kom igen nu då! Klappa händerna i en maklig gångtakt, för nu ska det sjungas och grejas!

Klapp Klapp,
Klapp Klapp,
Klapp Klapp


Och du där som sitter och tjyvläser bloggen i smyg, just precis du ja, du kan va kör!

Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!
Gruff! Gruff!


Perfekt! Eller vänta... nån som e bra på nåt typ dovt och skitsävligt instrument?

BOM! BOM!
BOM! BOM!
BOM! BOM!


Alla tajders!
Nu ska jag göra en kupp, en Trollkupp. Jag menar, varför ska den syndikalistiska sektionen i tunnelbanan heta nåt så tråkigt som typ Driftsektion tunnelbanan [blaha blaha blaha osv]. Jag vet inte ens själv vad den heter (o det skiter jag i!), när sektionen ska heta

Tunneltrollen!

Här med deklarerar jag att jag i egen hög person numera kallar oss för Tunneltrollen!

Klapp Klapp,
Gruff! Gruff!,
BOM! BOM!


Att styla ett tunneltroll:
1. Håret - Aldrig kamma, aldrig kamma, bara tova!!!
2. Kroppen - Inte tvätta, inte tvätta, bara stinka!!!
3. Kläder - Trolltyg! Trolltyg! Trolltyg!

Såja, nu ser tunneltrollet ut ungefär såhär!




OBS! Bilden är ett ohyggligt snyggt kollage! OBS!

- Hallå? Hallåå?

Oj! Nån som ropar! Det är höga hönset!
Kom igen nu allihopa, nu går vi!

Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp, Tramp tramp!

In här i höga hönsets tambur med er allihopa! Och kampsången nu då!

"Vi är skitiga! Gruff Gruff!
Vi är elaka! Gruff! Gruff!
Vi är ..."


- Tunneltrollen! AAAAURGHRLLLGRIIII!!! Hörs en arg liten röst som bergis är arg för hundraelfte gången idag!

"Gruffiga! tramp tramp,
Stinkande! tramp tramp,
Slafsiga! tramp tramp,
Hafsiga! tramp tramp"


Nu har vi kommit in i rummet och möts av ett förvånat ansikte, ett argt litet bi och det höga hönset. Höga hönset är rätt koolt och eftertänksamt, så låt oss kalla gruppen för "Kool & the gang"!



TO BE CONTINUED...
maybe

07 december 2006

Dragkamp i luckan

-Var god och släpp biljetten tack, säger jag.

Tanten kniper ihop läpparna ännu mer som ett streck.
I sin skrynkliga klo till järnhand håller hon sin dyrbara skatt.
My precious! My precious! My little precious! Det lyser och blixtrar ur hennes Gollum-galna ögon.
Hon tycker att det är mer än väl otroligt möjligt för mig att stämpla hennes biljett precis just där i luckan. Just precis där som underlaget är hårt och ojämnt.
Vad som helst bara hon slipper släppa sin precious!

-VAR GOD SLÄPP BILJETTEN, säger jag övertydligt.
-NEJ! NEJ! NEEEJ! DU SKA STÄMPLA DÄR! Jag släpper den minsann inte! Jag släpper den inte!

Gott om tanter som gör just så här finns det ganska gott om.
Dom är rädda att spärrisen är en tjyvaktig dum skurk som ska sno deras precious! Precious! Their little precious!

-SLÄPP BILJETTEN ANNARS FÅR DU GÅ. Jag stämplar inga biljetter på det där ojämna underlaget, säger jag.

Såna där tanter måste man säga till på skarpen, annars släpper dom aldrig biljetterna. Gudarna ska veta att det vet jag verkligen vid det här laget.
Jag har inte tid och lust att jiddra i all evighet heller för den delen.

Tanten släpper järngreppet om biljetten och är paralyserad av skräck.
Hon ser sin biljett fara in genom luckan i skurkens hand.
Den är förlorad!
Livet är över!
Tack och adjöss!

Jag lägger biljetten på stämpelunderlaget, placerar stämpeln på den och smackar till stämpeln med en rejäl duns.
"Jäkla terrorist!", tänker jag.
Ut med biljetten igen och så säger jag till hjärtattackkärringen att hon får släppa biljetten lite tidigare nästa gång för jag är ingen dragkampare.

Si så där. Vanligt vett borde väl den där tanten ha uppnått i sin högaktningsvärda ålder, men tydligen icke. Vad annat finns det att säga när hon beter sig som en Gollum-galen babian!

04 december 2006

Andra sporter på jobbet

Tänk vilket sportsligt företag!

Det spritter i benen på personalen!
Är det inte bowlingglädje så är det löpning efter filurig trafikant.

Länk till filuriga filuren:

http://sakersomsuger.blogspot.com/2006/06/sl-kontrollanternas-jaktinstinkt-fs.html

01 december 2006

Blyg som en veol ...

... ser du mig sittandes i luckan. Eller kanske nåt åt det hållet. I alla fall om du kisar och precis har tagit dig några rejäla jamare innan. Samt om det precis just då också inträffar att en tung dimma lägger sig i hela vänthallen.

Nu har företaget bytt namn till nåt snällt violliknande namn och det gör givetvis att jag genast misstänker att vi snart även sitter här i spärrarna och kurar ihop oss i veol, jag menar viol, -färgade nya uniformer.

Men, det är inte det som rör sig allra mest i mitt huvud just nu.
Just nu sitter jag och funderar på om jag enligt företagets uniformsregler får ha på mig en schysst uppiggande partyhatt eller ej. Det är den stora bekymrande frågan som visar sig som djupa veck i min panna.

Jag läser det nya företagets kärnvärden och inser snabbt med en lättnadens suck att jag nog faktiskt får ha på mig partyhatten, för "Skapar trivsel" står det bland annat under företagets kärnvärden.
En partyhatt om nåt skapar väl trivsel!
Då vågar jag nog till och med införskaffa mig en såndär tuta också! En sån som man tutar i och sen flyger det en kul lång grej ut som gör alla trafikanter jätteglada. Snacka om trivsel!

"Driver branschens utveckling framåt" står det vidare under kärnvärden.
Alla tajders! Jag har alltid velat se ett samarbete mellan Wallmans salonger (men min innersta önskning är Chippendales!) och företaget.

Partyhattar och lösaktiga Chippendales, kan livet bli bättre?!

"Mänskligt"
"Bryr oss"
... står det minsann under det nya företagets kärnvärden.
Total eufori!
En plötslig kall kåre längs ryggraden säger att "så kommer det minsann inte alls att bli!", men den negativa och helt ogrundade kåren försvinner snart, för säger företaget att det ska vara så, så blir det ju givetvis så också!

Och, om företaget inte lever upp till sina kärnvärden, är ju jag givetvis den första att tvätta deras munnar med tvål, för ljuga skall man icke göra!
Hmmm.. nu veckar sig pannan om möjligt ännu mer, för var fan ska jag få tag i så jävla mycket tvål förresten?

Ja, ja.. Det är mänskligt att fela.
Allt det där kan ju faktiskt vara en tryckanka.
Eller helt och hållet beundransvärt sant.
Eller ett roligt skämt (den tror jag på!).
"April april din dumma sill! Nu var vi några månader tidiga, men vi gillar att skämta!". Och så står dom där mänskliga violerna där med sina partyhattar. Tuuuut!

21 november 2006

Medicinboll nästa?

Nu har bowlingledaren gjort sin sista fulla strike.
Inte ett bowlingälskandes spärrvaktsöga är torrt hela sträckan mellan Hötorget till Hässelby strand.

-Men.. men.. vem ska vi bowla med nu då? Säger den ängsliga spärrexpeditören som just äntligen funnit sitt livs intresse.
-Ett liv fyllt av ångest och tristess tills jag äntligen såg Ljuset! Fortsätter den samme.
-Lugn, lugn. Det kommer nog en ny bowlingledare snart, och...


All stationspersonal tillhörande platskontor Alvik är välkomna att boka in sig på det traditionella julbordet. Julbordet är dukat på New Bowl Center. Man kan även bowla i anslutning till julbordet.



...vi har ju faktiskt en sista chans att bowla igen. Gaska upp dig, det går fler tåg ska du nog få se!

Ser du en spärris sittandes där i sin kur med en tår i ögonvrån?
Ser han eller hon ut att ha sålt smöret och tappat bowlingpengarna?
Se då till att säga ett varmt och ömt tröstens ord fyllt av en innerlig medkänsla till denne.
-Men hörrö, ärligt talat, större delen av er kunde ändå inte bowla för alla stämpelskadorna väl? Det inträffade kanske ändå är det rätta? Och minns slutligen för katten att guds vägar äro outgrundliga. Peace man!

Dricks, för helvete! Dricks är Svaret!!!
Skattebetalare, och moderater! Skänk en slant till den grinande spärrisen som upplever sitt livs djupaste avgrundskris!
-Inte för att den här lilla pengen räcker till ens en snudd av den magiska bollen, men.. men många pengar små blir en hel bowlingtimme! Och kanske till och med två!!!
Spärrvakten spärrar upp ögonen och får nåt drömskt och hoppfyllt i blicken. Spärrvakten tänker att; aldrig, Aldrig mer ska jag behöva höra bowlingledarens charmiga röst hojta:
-Okej! Time is up! Bara en kvart kvar! Skynda skynda för tid är pengar och pengar är knappa!

Aldrig!
Aldrig!
Aldrig!

Jag kan bowla hur länge jag vill!
Hurra! Discobowling i Jakan nästa!

16 november 2006

Liten och Vass & Stor och Mätt?



Lite surmulet kan man läsa såhär efter strejken att SvD antyder att SAC har växtmån.
Nåja, hellre liten och vass än stor och mätt!
Komanndå, Totto-pållen-fula-fisken, vi är inte färdiga med dig än!

I slutet av artikeln skriver SvD att 1000 personer gick i SACs demonstrationståg.
I El Gigantos SEKOs demonstrationståg, som pågick samtidigt, gick 100 demonstranter (kanhända, med rester av Filét Mignon i mungiporna?).
Vidare skriver SvD att SEKOs tåg anslöt sig till SACs tåg vid Mynttorget.
Nog för att det är tragiskt, men inte fan saknar jag humor! :-)

15 november 2006

Se upp Totto-Otto din fula fisk!



Försäkring, inte välgörenhet!
En del har missförstått vad a-kassan är för något och tror att det handlar om välgörenhet där skattebetalarna försörjer de som saknar arbete.
Arbetslöshetsförsäkringen är ett självfinansierat system dit varje löntagare avstår lön till försörjning vid arbetslöshet.
Arbetsgivaravgiften till a-kassan är 4,45% av din lön. För varje 10 000 kronor du tjänat i lön har du samtidigt avstått 445 kronor till försäringen.
Systemet skapades genom en överenskommelse där arbetarna avstod vissa lönehöjningar i tidigare avtalsrörelser.

Det regeringen nu vill göra är att gå in och ta flera miljarder ur en försäkring vi alla betalat in till, för att ha råd att sänka skatten för det fåtal som har förmögenhet.
Regeringen hävdar att de "ökar självfinansieringen", men i själva verket är systemet redan självfinansierat. Förslaget syftar till att vi ska finansiera välgörenhet åt de rika.

Våra pensionsförsäkringar självfinansieras på samma sätt som a-kassan. Om regeringen tillåts ta av vår a-kassa denna gång kan de lika gärna ta från pensionen nästa gång.

Att otillbörligen ta andras pengar brukar kallas STÖLD!

10 november 2006

"Syndikalisterna är ett härligt gäng anarkister!"

...har jag hört på stan i alla fall.

Se upp på onsdag, då kommer de syndikalistiska spärrisarna och tågchaffisarna att byta skepnad!
Mitt på blanka dagen tar dom däringa illbattingarna troligen alldeles bergis på sig svarta huvor och slänger stenar vilt överallt. Det vet vi ju alla att dom gör så!
Dom anarkisterna lämnar säkerligen efter sig ett och annat grishuvud också, har jag hört.

Allt detta för den däringa Totto.. Otto.. Tottorin, eller vad han nu hette. Nåja, vem bryr sig.

Här nedan är illbattingarnas Hjärna, Den Som Kom På Allt.
Se så söt den är utan svart huva!



Jag säger då det, att de ska hålla på att spöka ut sig såhär.




Nej, det är bäst att göra som dom andra facken och förhandla bort sin strejkrätt så man kan softa och gå på myspysmedlemsmiddagar istället!
Det är vad facken är till för!

Kyparn, jag känner mig så radikal idag så jag väljer en Filé Mignon Black and White och en stor stark, tack!

31 oktober 2006

Bowling med jobbet (eller Battle Royale 3)

-Aj jävlar! Min arm är så inflammerad av allt stämplande så jag råkade tappa bowlingklotet på din tå. Ursäkta!
- Du...!!! AARGH! Jag ska svinga iväg kulan på dig din jävel, men inte med min stämpel-armbåge, för den gör skitont!
- AAAAAj! AAAJ! Nu kastade du ju kulan på mig istället. Idiot!!! Den kom rakt på min stämpel-onda axel!
Jag ska fanimej langa kulan och möblera om nyllet på dig.. eh.. med min friska arm!
- DU!!! Det där är bara ren inblillningssjuka! Det där med den där jäkla onda axeln kan du stoppa upp nånstans! Jag minsann, jag har jobbat här i 30 år och jag vet vad riktig värk är! Ni nykomlingar är klent byggda! Och inbillningssjuka!
- Ni gamlingar tar alla lugna stationer och vi unga får slita ihjäl oss. Vad hände med SOLIDARITET!? Nä, jag ska stämpla dig! ..fast inte med armen som jag har dom inflammerade stämpel-knölarna på!

- Lystring alla bowlare, avbryter bowlinghallspersonalen, vi vill be er att BARA kasta kulorna mot käglorna på banan! Inget annat!

-OKEJ! Lugn lugn! Vi kom hit för att ha kul allihopa! Nu sätter vi igång och bowlar! Skynda er, vi har bara en timme på oss. Tid är pengar! Hojtar chefen.
- Lätt sagt för dig som inte har ont! Skallar skaran tillbax.

- Chefen, jag har ont i handen, jag kan inte spela!
- Det är bara du som har problem! Ryter chefen.
- Meh.. jag har OXÅ ont chefen!
- TYST! Det är bara du som har problem!! Ryter chefen.
- Men.. nästan alla har ju ont..
- Det är bara ni alla som har problem!!! Ryter chefen. Ni har anpassningsproblem hela bunten! Det här är mycket allvarligt!

- När ska vi få stämpelmaskiner då?
- Kommer inte på tal! Det är bara du som har ont! Skäller schäfer-chefen.

Så kan det kanske gå.
Vid närmare eftertanke ska jag nog inte gå på den där bowlingtimmen har jag kommit fram till.
Men det är ju smart av chefen att bjuda oss på bowling när typ alla har ont i armarna av stämpelskadorna.
Det håller nöjesbudgeten obefintlig när typ ingen kan lira!